Många hjärtpatienter struntar i motionen

Bara 40 procent av dem som drabbats av hjärtinfarkt i Kalmar län, motionerar så ofta som rekommenderat ett år efter infarkten. Det visar en rapport från Hjärt-Lungfonden.

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2010-10-06 15:07
Varje år drabbas 1 250 personer i länet av hjärtinfarkt. Ungefär tolv procent av dessa får en ny hjärtinfarkt inom ett år. De viktigaste faktorerna för att undvika en ny hjärtinfarkt är att sänka sitt kolesterol och blodtryck, samt att motionera regelbundet. Men av länets infarktpatienter är det så många som 58 procent som fortfarande ett år efter infarkten inte följer rekommendationerna om minst 30 minuters fysisk aktivitet fem dagar i veckan. För att sänka blodtrycket och kolesterolvärdet kan man ta mediciner. Ändå är det kring 40 procent av patienterna i länet som inte når upp till Socialstyrelsens mål för hur höga dessa värden ska vara efter ett år.Nu är inte siffrorna unika för Kalmar län, som i stort sett följer medelvärdet för riket vad gäller såväl motion som blodtryck och kolesterol. Värst är det i Skåne och Halland där över 70 procent av patienterna struntar i rekommendationerna om motion. Bäst på att motionera är man i Blekinge och Västmanland där mer än hälften följer de råd de fått.På Gotland har nära 56 procent av infarktpatienterna för högt kolesterolvärde ett år efter infarkten vilket är den högsta siffran i landet. Bäst på den fronten är Jönköpingsborna där det bara är 15 procent som inte når upp till målen.Störst andel patienter med för högt blodtryck ett år efter infarkten, 67 procent, finns i Västmanland medan det i Södermanland bara är 19 procent som inte klarar målen.- Den akuta hjärtinfarktvården har genomgått stora förbättringar, men den snabba förbättringstakten gäller inte insatserna för att förhindra en ny infarkt. Det är stora variationer mellan sjukhusen både vad gäller hur många som deltar i sekundärpreventiva program och hur väl åtgärderna lyckas, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden i ett pressmeddelande.- Det är allvarligt att så få patienter når målvärdena eftersom det ökar risken för dem att få en ny infarkt. Vården måste bli bättre på de sekundärpreventiva insatserna samtidigt som forskningen behöver bidra till bättre läkemedel och effektivare metoder, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om