Fyra av tio lärare funderar på att lämna yrket, på grund av lönen. Det visar en rapport från Lärarförbundet.
Lärarförbundet i Västervik har närmare 700 medlemmar i kommunen. Den bild som målas upp i förbundets rapport, stämmer även här, enligt Lars Andersson.
- Ja, man hör en hel del personer som faktiskt funderar på att sluta, och lönen är en stor del av det.
I rapporten jämförs lärarjobbet med några andra yrken som har lika lång utbildning, som civilekonom och systemvetare. Löneskillnaden i snitt i riket ligger på ungefär 11 000 kronor i månaden.
En gymnasielärare tjänar i snitt - enligt SCB:s siffror för 2009 - drygt 27 000 kronor.
När en liknande rapport gjordes 2004 var det mest männen som var missnöjda med lönerna. De kvinnor som funderade på att hoppa av lärarjobbet angav i första hand den psykosociala arbetsmiljön som orsak.
Men nu är lönen huvudskälet för både kvinnor och män.
I Västerviks kommun har lärarna under en lång följd av år haft låga löner, och så är det fortfarande.
Enligt Lars Andersson ligger Västerviks kommun på plats 277 av landets 290 kommuner, när det gäller lärarlöner.
- Vi ligger i absoluta bottenskiktet, och det är flera kommuner i länet som ligger där, bland andra Mörbylånga.
Här lokalt har årets lönerevision precis dragit i gång. Det centrala avtalet garanterar en löneökning på 1,5 procent. Som lägst alltså. Men Lars Andersson är tveksam till om de får så mycket mer än så.
- Golvet har blivit tak, när det gäller löneökningar.
Han konstaterar också att många av dem som kommer in på lärarutbildningar i dag har det som sitt andra- eller tredjehandsval. Söktrycket är så lågt att de flesta som söker kommer in.
Andersson ser en risk för att detta kan påverka kvalitén, eftersom man kanske inte får lärare som brinner för sitt yrke då.
En del som ringer till förbundet i Västervik, efter att ha blivit erbjudna jobb här, skrattar bara när de får höra vad de kan begära i lön. Sedan stannar de kvar på sina befintliga jobb, om de kan välja. Andra tar jobbet, men slutar kanske efter ett par år.