Videon är inte längre tillgänglig
Kön sträcker sig över hela grusplanen bakom Gränsö slott och bort till Magasinet. Många har med sig hopfällbara stolar som de sitter på när kön står stilla, vilket den gör förvånansvärt korta stunder. Många bär på tavlor, andra på böcker och vissa har med sig korgar, väskor och påsar med diverse saker i som de vill ha värderat.
Hans Gånge har med sig ett väldigt långt vapen.
– Det är en bössa som min far köpte i Algeriet 1922, jag skulle vilja veta mer om den, säger han.
Hans tycker att det har varit ganska dålig information om att Antikrundan skulle komma till Västervik. Han har en del möbler hemma som han skulle velat fått värderade, men som han inte fick med då man måste anmäla sig i förväg om det är stora möbler man vill ta med. Men den algeriska bössan, som annars hänger hemma på väggen, ska han i alla fall få visa upp för antikexperterna.
– Jag tror knappast att den är värd något, men jag ska ändå inte sälja den.
Inne i Magasinet har Knut Knutson och mannen med det runda bordet börjat prata. Ägaren får bland annat veta att bordet är från 1800-talets andra hälft. Sedan tackar de varandra och går åt varsitt håll.
– Där satt den, säger den karismatiska antikexperten till en kameraman.
De olika expertisområdena är fördelade runt om i lokalen. Vid ett bord värderas möbler, leksaker och teknik. Vid ett annat är det glas, porslin och keramik som visas upp.
Det är precis i dörren till Magasinet som besökarna får veta vart de ska gå med sina objekt. Där står Jan Thörnkvist och kikar ner i besökarnas korgar och väskor och talar om för dem åt vilket håll de ska gå och till vilket bord. Mycket ska till det allmänna.
– Man får ta med sig hur många saker man vill, säger Jan Thörnkvist mellan hänvisningarna.
Snart är det Lena Hellmans tur att gå in med sitt objekt. Hon kallar den för en "Ottostol" och berättar att Otto var hennes släkting fem generationer tillbaka. Han var rektor för en skola på en ungdomsanstalt och när han fyllde 60 år fick han stolen av en av de intagna som gjort den som gesällprov. Lena säger att hon skulle vilja få det bekräftat och gärna få veta mer.
– Det vore kul om de fastnar för historien. Jag vill veta om jag ska låta den vara eller om jag ska renovera den.