Det allra mesta är redan känt om majoritetens budget och vad de andra partierna i opposition istället vill göra. Kommunalrådet Tomas Kronståhl (S) konstaterade att det var första gången som han stod för stora satsningar, istället för spartider. Nästan 100 miljoner vill majoriteten satsa. Där går 20 miljoner till bland annat satsningar på landsbygden, förbättrad kommunikation och information i kommunen och friskvård för kommunens anställda.
Barn- och utbildningsförvaltningen får nära 34 miljoner för bland annat möta antalet ökade elever, och för att lägga mer tid på matematik i skolan. Man vill även ge lärarna en extra procent i löneökning. Socialförvaltningen föreslås också få nära 30 miljoner för volymjusteringar, alltså ökat antal personer, och dagverksamhet för äldre, bland annat. Vidare återfinns mer pengar i kommunstyrelsen där man vill utöka lokalerna för Campus Västervik, i takt med att studenterna där väntas öka till cirka 500. Hyreshöjningar för ishallen, efter renoveringar och tillägg och utökade öppettider – måndagar – för simhallen skjuter man också till pengar för, bland annat. Conny Tyrberg (C) presenterade också nya mål, bland annat att kommunen ska ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv i kommunen. Man ska även mäta och följa upp personalens nöjdhet, och siktar på att få högre poäng i varje årlig mätning. Sjukfrånvaron vill man få ned, man vill prioritera den södra infarten, bland annat. Anna Bodjo (MP) berättade om satsningar på fler mötesplatser för unga, och om en satsning på att ha tillgång till fritt Wifi i anslutning till kommunala fastigheter, en satsning hon ansåg skulle välkomna kommunen in i den moderna tiden. Hon talade även om ett nytt grepp på HR-frågor.
Alla partier presenterade sina remissvar till budgeten. Moderaterna, genom Harald Hjalmarsson, presenterade fyra huvudpunkter där man anser att man kan göra mer. Det handlade om jobb och tillväxt, kärnverksamheterna, god ekonomisk hushållning, och bättre nyttjande av kommunens vatten, tillsammans 51 yrkanden. Huvudkritiken mot majoritetens budget låg i att man menade att majoriteten förlitar sig på statliga pengar, som på sikt kan leda till skattehöjningar för kommuninvånarna när sådana uteblir. Man ser hellre hundraprocentig självfinansiering.
SD passade på att tala om "asylkollaps", där man anser att en "långvarig oansvarig invandringspolitik" kommer att leda till ekonomiska svårigheter inom en snar framtid. Bo Karlsson (SD) betonade också att man inte motsatte sig det redan påbörjade integrationsinsatserna, utan ville ge möjligheter för dem som redan är här att bli svenskar. Han menade vidare att de kostnaderna för invandringen kommer att göra det svårt att satsa i framtiden och vill därför skriva ned kommunens resultat.
Liberalerna ville "se människan" i sitt remisssvar. Det innebar bland annat lönehöjning för alla anställda i kommunen och viljan att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Sverker Thorén lyfte också fram satsningar på kulturen som väldigt viktiga för att skapa en attraktiv kommun för människor att bosätta sig i.
Vänsterpartiet anser att man bör lyssna mer på medborgarna och göra översyn över kommunens ledningssystem, där man anser att man har för många chefer. De var också de skarpaste kritikerna till kommunens förbättringsarbete, där flera partier anser att de är lika med nedskärningar. Istället ville Mariann Gustafsson att man skulle arbeta med principen "varje dag lite bättre", samt slopa en södra infart för att istället bygga en bro över Gamlebyviken.
Socialisterna Välfärdspartiet lade som brukligt är en underbalanserad budget där deras satsningar på välfärden skulle kosta 611 miljoner kronor, pengar som ska tas från statens överskott. Ingen långsiktig lösning, konstaterade Albin Jansson, men en lösning som behövs, ansåg han. För att bekämpa arbetslösheten vill man anställa fler i vård, skola och omsorg, berättade Albin Jansson. Man vill även införa sex timmars arbetsdag i kommunen.
Kristdemokraterna, genom Lars-Inge Karlsson, ville göra ytterligare satsningar på höjning av löner, och satsa på en södra infart till 2018. Men i så fall med villkoret att man ordnar en extern 75-procentig medfinansiering innan byggstart, annars vill man inte att bygget blir av.
– Det är inte rimligt att vi ska stå för hela kostnaden, tillade Lars-Inge Karlsson.
Man vill även ha fler specialpedagoger och lärare i den kommunala skolan.
Slutligen Westervikspartiet genom Hans Ellervik. Hans parti var ett av de som var kritiska till förbättringsarbetet, att spara 1 procent i verksamheterna årligen. Han menade att det istället är en försämring. Ökade lokalhyror gör att skolan behöver mer pengar, och man ställde sig frågan om kärnverksamheterna ska behöva betala de kommunala bolagens avkastningskrav. Man vill höja skatten med 50 öre, för att på så sätt bland annat finansiera investeringar.