Markera mot könsstympningar

Landstinget i Kalmar län har i dag ingen handlingsplan mot kvinnlig könsstympning. Kristdemokratiska kvinnoförbundet vill att det ska bli ändring på det.

Oppositionsråd. Gudrun Brunegård, ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Kalmar län, vill ha en handlingsplan mot kvinnlig könsstympning.

Oppositionsråd. Gudrun Brunegård, ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Kalmar län, vill ha en handlingsplan mot kvinnlig könsstympning.

Foto: Anders Steiner

Västervik2016-07-10 20:17

Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KDK) vill att landstinget i Kalmar län tar fram en handlingsplan mot könsstympning av kvinnor. Förbundet startades nyligen upp i länet och Gudrun Brunegård, oppositionsråd och ordförande i KDK Kalmar län, säger att frågan är undangömd.

– Det är en fråga som rör många kvinnor men vi pratar inte om det. Vi vill visa engagemang för våra medsystrar från länder där det här förekommer.

Gudrun Brunegård tycker att det är viktigt att markera att könsstympning är olagligt i Sverige och att familjer från riskländerna informeras om det. Hon tror att de flesta inom hälso- och sjukvården gör vad de kan, men att det behövs mer kunskap.

– Det finns ingen specifik handlingsplan i Kalmar län, det finns goda anvisningar men det hjälper inte om man inte vet vad man ska göra åt det.

Motionen är nu inlämnad till landstingsfullmäktige och Gudrun Brunegård säger att om den goda viljan finns så skulle den teoretiskt sett kunna bifallas vid landstingsfullmäktige i september.

Lena Segerberg (S), landstingsråd, säger att frågan varit uppe då och då, men att det då mestadels handlat om könsstympning av pojkar. Här i Kalmar län har hon inte upplevt könsstympningar som ett större problem.

– Många som kommer till Sverige är könsstympade och vissa kanske vill ha hjälp med kirurgi. Men det förekommer mest i storstäder.

– Vi får se på vilken kunskap som behövs och prata med kvinno- och primärvården om hur de ska bemöta problemet. Vi behöver riktade insatser.

Kvinnlig könsstympning – 3 000 år av tortyr

Unicef, FN:s barnfond, gör uppskattningen att fler än två miljoner flickor mellan 4 och 11 år könsstympas varje år. Könsstympningar sker i många länder men mer än hälften av övergreppen sker i länderna Indonesien, Egypten och Etiopien. Könsstympning av kvinnor har enligt Unicef troligtvis existerat i 3 000 år.

Det finns olika typer av kvinnlig könsstympning. I vissa fall "prickas" klitoris med ett vasst eller spetsigt föremål, i de grövsta fallen skärs skärs både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna bort. Den formen kallas infibulation och där syr man även igen huden och lämnar endast en millimeterstor öppning för urin och mensblod. Ingreppet görs oftast utan bedövning med hjälp av saxar, rakblad eller krossat glas.

Flickor och kvinnor som utsätts för könsstympning lever med smärta och komplikationer vid både menstruation, toalettbesök, sex och förlossningar där både mamma och barn utsätts för livsfara. Många får infektioner och vissa dör till följd av övergreppen.

Många länder har i dag infört lagar mot könsstympning, bland andra Burkina Faso, Egypten, Etiopien och Storbritannien. I Sverige är könsstympning förbjudet sedan 1999 och straffet för den som utför övergreppet är mellan två och fyra års fängelse.

Källa: Unicef

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om