Märta är en sportig tjej som tränar mycket och tävlar i simning. Men efter en rejäl förkylning i våras blev hon så oförklarligt trött, när hon satte i gång med tävlandet igen.
- Jag simmade ju, men det var jättejobbigt. Jag orkade knappt.
Efter en helg med tävlingar såväl lördag som söndag åkte hon in till hälsocentralen för att försöka ta reda på vad det var för fel. Då hade hon gått ner i vikt, samtidigt som hon hade börjat dricka och kissa ovanligt mycket.
- Jag hade alla de klassiska symtomen, konstaterar hon, såhär i efterhand.
Att hon skulle kunna ha diabetes, var inget hon ens hade funderat över.
- Nej, jag visste knappt vad det var. Jag har en kompis som har haft det länge, men hon sköter det bra, så det märks knappt.
Men personalen på hälsocentralen misstänkte direkt vad det handlade om, och ett blodprov bekräftade att de hade rätt.
Märta fick åka hem och hämta kläder, och blev sedan inlagd på sjukhuset i en vecka, där hon fick insulin med dropp. Hennes kropp producerade inget insulin alls, och blodsockret låg på en skyhög nivå, 23 millimolar per liter, när hon kom in till sjukhuset. Normala värden ligger på 3,9-7.
Märta fick veta att diabetes typ 1 är något man kan få efter en kraftig infektion - som hon själv - eller en traumatisk händelse. Det är sådant som kan utlösa sjukdomen.
När Märta berättar om sin sjukdom, förstår man att diabetes är något som påverkar ens vardagsliv ganska mycket.
Samtidigt har hon valt att försöka fortsätta leva ungefär som vanligt. Hon tränar och tävlar som förut.
Men hon måste hela tiden tänka på att ha koll på blodsockret. Flera gånger om dagen måste hon kolla nivån. För att inte sticka sönder sig, har hon flera fingrar som hon turas om med att ta hål i och vissa andra delar av händerna. Hon kollar sockervärdena före varje måltid.
Sedan måste hon även ta sprutor med insulin. De kallas för pennor.
Den typ av insulin som hon tar flera gånger om dagen, i magen, kallas mat-insulin. Den andra typen, dygnsinsulin, tar hon i benet. Då räcker effekten ett helt dygn.
Att sticka sig själv har blivit vardag för Märta.
- Det gör inte så ont som man tror.
Redan innan måltiden måste hon bestämma vad och hur mycket hon ska äta, och sedan beräkna insulinmängd utifrån det. Kolhydrater och socker måste hon ha koll på, när det gäller mat.
- Det är socker i väldigt mycket, som man inte tänker på.
Däremot är det inte som förr att man inte får äta socker, om man har diabetes. Men det måste balanseras med rätt mängd insulin och rätt sorts mat. Mycket fullkorn är bra.
Om blodsockret blir för lågt, tar man nuförtiden druvsocker.
- Förr sa man "ät en macka och drick ett glas mjölk" om någon vaknade och hade lågt blodsocker, och då blev många tjocka, säger Märta.
Hon tycker att det är bra om folk vet om att man har diabetes, så kan de ge en druvsocker om man blir "för låg", som hon säger.
Själv har hon också upptäckt att det finns alternativa sötsaker, som fungerar om man har diabetes: läsk och godis med sötningsmedel, popcorn samt choklad med hög kakaohalt.