Massor av pengar att hämta till offentliga lokaler i Västervik
Västervik har hittills beviljats endast 100 000 kronor i statligt stöd för energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen i offentliga lokaler.Det placerar Västervik i botten av Sveriges kommuner, på plats 238 av 290, när man räknar bidragsnivån per invånare.
Det var 2005 som regeringen införde ett investeringsstöd för energieffektivisering och en övergång till förnybara energikällor i offentliga lokaler. Två miljarder kronor skulle fördelas fram till utgången av 2006.
Eftersom endast en fjärdedel av av stödpengarna hittills delats ut, så har regeringen nu beslutat förlänga stödet till utgången av 2008. Man har fortfarande kvar 1,5 miljard kronor som måste delas ut!
I Västervik hade fastighetsägare till och med utgången av april månad beviljats bidrag motsvarande 3 kronor per invånare. Det ska jämföras med Katrineholm, som ligger i topp, som redan beviljats 58 miljoner kronor eller 1 820 kronor per invånare...
- Den globala uppvärmningen är ett av de allvarligaste hoten inför framtiden. Genom att effektivisera energianvändningen kan vi reducera utsläppen av växthusgaser, säger den tidigare Västerviksbon Anette Brodin Rampe, affärsområdeschef på energibolaget E.ON Sverige.
- Det finns en stor potential för att minska energianvändningen i offentliga lokaler. Det vore synd om man inte tillvaratog denna möjlighet, säger Anette Brodin Rampe.
Sten Håkansson på det kommunala Bostadsbolaget i Västervik är den som håller i kommunala driftsbesparingar.
- Vi har faktiskt just nu en del färdigskrivna ansökningar om det här statliga stödet som ska skickas i väg. Vi kommer att göra vad vi kan för att söka de pengar som finns, säger han.
- Bostadsbolaget har redan bytt ut ett stort antal dyra oljepannor till värmepumpar eller pelletspannor på till exempel skolor.
I många fall är det givetvis kommuner, landsting och andra myndigheter som äger offentliga lokaler. Även föreningar och kyrkan äger offentliga lokaler och hör alltså till de som kan söka det här statliga bidraget.
- Vi har jobbat hårt med att spara energi långt innan det här bidraget kom, säger kyrkokamrer Ingvar Folckner i Västerviks församling.
- För några år sedan bytte vi ut elvärmen på Johannesgården till vattenburen fjärrvärme, varvid vi fick ett antal tusen kronor i energistöd.
På nya kyrkogården har församlingen borrat djupt ned i jorden. En värmepump värmer sedan upp både S:ta Maria kapell och ekonomibyggnaderna på Nya kyrkogården. Även S:t Nikolai kapell i Piperskärr värms upp med en bergvärmeanläggning. S:t Petri kyrka har haft miljövänlig fjärrvärme i många år.
Exempel på verksamheter som bedrivs i offentliga lokaler är offentlig förvaltning, utbildning, idrott, hälso-, sjuk- och kriminalvård samt allmänna kommunikationer.
Kriminalvårdsfastigheter i Sverige AB hör till de som fått bidrag, liksom tåget mellan Västervik och Linköping som bytte bränsle från diesel till biogas.
30 000 ton koldioxid per år
Det statliga stödet kan ges med högst 30 procent av investeringskostnaden.
Det finns enkla energieffektiviserande åtgärder som inte kräver tunga investeringar.
Beräkningar Naturvårdsverket gjort visar till exempel att den offentliga sektorn skulle kunna spara 128 miljoner kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläppen skulle minska med 30 000 ton per år, om bara hälften av alla glödlampor byttes ut mot lågenergilampor.
Ju mer vi minskar den svenska elanvändningen, ju mer reduceras dessutom behovet av el från utländska, nedsmutsande kolkraftverk.
Det finns enkla energieffektiviserande åtgärder som inte kräver tunga investeringar.
Beräkningar Naturvårdsverket gjort visar till exempel att den offentliga sektorn skulle kunna spara 128 miljoner kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläppen skulle minska med 30 000 ton per år, om bara hälften av alla glödlampor byttes ut mot lågenergilampor.
Ju mer vi minskar den svenska elanvändningen, ju mer reduceras dessutom behovet av el från utländska, nedsmutsande kolkraftverk.
Så jobbar vi med nyheter