Måste jobba - men får ingen lön

Katastrof. Så sammanfattar Anne Nygren sin berättelse när vi träffar henne en regnig decemberförmiddag. På bordet framför henne har hon radat upp breven från försäkringskassan och arbetsförmedlingen. För en månad sedan såg allt ljust ut. Nu är det plötsligt mörkt. Kolsvart. Vi börjar från början. Anne Nygren är utbildad undersköterska. I början på 90-talet jobbade hon som kontorist inom industrin. I slutet av 2007 flyttade hon till Västervik och började som timvikarie inom äldreomsorgen och det senaste året har hon jobbat inom handikappomsorgen. Hon har under de senaste åren varit inskriven på arbetsförmedlingen och fått aktivitetsstöd från försäkringskassan. Ett stöd som gett henne 115 kronor om dagen (efter skatt) de dagar man inte har sysselsättning. Även om resultaten blir en knaper tillvaro, strax över gränsen för existensminimum, så har stödet varit en trygghet för Anne. - Det blir inte så många tusenlappar i månaden men jag har klarat mig tack vare att jag haft möjlighet att jobba som timvikarie, säger hon och visar upp den försäkran om stödet som man varje månad kryssar i när man har jobbat. I slutet av oktober kom försäkringskassans senaste beräkning över det aktivitetsstöd som Anne Nygren kunde vänta sig framöver. Hon visar upp brevet och där står det klart och tydligt att hon har blivit beviljad ekonomiskt stöd. Allt såg ut som vanligt. Anne kunde fortsätta jobba som timvikarie och samtidigt luta sig mot stödet de dagar hon inte fick jobba. Men snart skulle allt vändas uppochner, invävt i byråkratiskt krångel.Men först kommer en glad överraskning. Genom arbetsförmedlingen blir Anne Nygren beviljad heltidspraktik i två år framöver. Beskedet kom i november. - Jag blev väldigt glad. Äntligen skulle jag få praktisera mitt yrke på heltid. I början på november började Anne på sin praktik på Rosavilla i Västervik. Efter en månad när "lönen" skulle komma från försäkringskassan kom istället beskedet som ryckte bort den där mattan under fötterna. Brevet som trillade in motsade alla tidigare beslut. Annes aktivitetsstöd hade blivit indraget. Detta eftersom hennes 450 dagar med stöd förbrukats. - Så nu står jag ju här och har en månads heltidsarbete i ryggen men ingen lön. Jag vet inte hur jag ska kunna klara mig nu, säger hon och skakar på huvudet. - Jag förstår ingenting. De hade ju beviljat mig stöd och praktik, men nu har jag inget stöd och måste jobba gratis. Tackar jag nej till praktiken blir jag utskriven från arbetsförmedlingen och då blir jag ju ännu mer lämnad till intet. Det var ingen som berättade för mig att stödet utgår efter 450 dagar. Så, vad har hon för val? Inte många, har det visa sig. Anne Nygren har förgäves sökt svar från både arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Nu står hon helt utan lön. Om några veckor är det jul. - Som tur är får jag jobba på timmar hela jul- och nyårshelgen, det är jag uppriktigt sagt väldigt tacksam för. När nyårsklockorna ringt in 2010 finns bara en väg kvar att gå för Anne Nygren. Den sista vägen. Till socialen.

Måste jobba - men får ingen lön

När hon äntligen fått en praktikplats inom äldreomsorgen rycktes mattan bort under hennes fötter. Nu står hon plötsligt utan lön. Det här är Anne Nygrens historia om hur det kan gå när man hamnar i kläm mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan.