Mästerlotsen fick ge namn åt ett helt kvarter

I alla tider har det funnits folk som andra kunnat sätta sina klockor efter. Folk som hade viktiga uppgifter att utföra och som gjordes pliktskyldigast vid samma tidpunkter varje dag.

Centralhotellet. Tala om att stadsmiljön kan förändras radikalt. På bilden ser vi korsningen mellan Båtsmansgatan och Återvändsgatan. Här ligger i dag sedan många år Centralhotellet.

Centralhotellet. Tala om att stadsmiljön kan förändras radikalt. På bilden ser vi korsningen mellan Båtsmansgatan och Återvändsgatan. Här ligger i dag sedan många år Centralhotellet.

Foto:

Västervik2006-04-25 00:25
En sådan person var mästerlotsen Johan Alfred Lindbäck. Han föddes i Östra kvarteret nr 95 på Båtsmansgatan 1839 och där bodde han sedan i hela sitt liv. Kvarteret fick så småningom sitt namn, Lotsen, efter den trogne mästerlotsen.
Aktiviteterna som föranledde kontroller av tiden var att Johan Alfred på äldre dar bland annat hade till uppgift att gå ner en bit på Båtsmansgatan mot hamnen för att kontrollera att fyrarna i Blockholmshålet och skötebarnet Gräntzö fyr på Vitudden fungerade som de skulle.
Gräntzö fyr fick det inte bli något fel på. Så länge vattnet var öppet så rodde Johan Alfred Lindbäck till Vitudden. På vintern promenerade han ut.
Han började som lotslärling 16 år gammal 1855. Efter att först blivit kronolots utsågs han 1881 till mästerlots.

Lindbäck ansökte om så småningom om pension men hade svårt att få den beviljad. En fortsättning följde långt in på 1900-talet och totalt blev det 66 år i lotsverkets tjänst.
Fritiden ägnades bland annat åt att föra dagbok och i och med det skrevs ett stycke sjöfartshistoria ned. Hur skutor kom och gick och hur segelfartygen allt mer försvann och motorerna tog överhanden.
Några intressanta siffror tar vi fram ur dagboken. 1865 anlöptes Västervik av 22 ångfartyg och 210 segelfartyg. 1890 var ett mycket stort år för Västerviks hamn. 132 ångfartyg matchades med hela 390 segelfartyg vilket kom att bli hamnens rekordsiffra.
1918 hade så siffrorna vänt till 187 ångfartyg och bara 46 segelfartyg.
Ett bevis för att folk hade stort förtroende för Johan Alfred Lindbäck var att i februari 1883 förrättades ett fyllnadsval till stadsfullmäktige. Lindbäck fick 1895 röster och närmaste utmanare skrapade ihop 222.

Lotsen ingår i kvartersgruppnamnet XI som handlar om sjöfolk och kvarter förutom Lotsen är Jungmannen, Matrosen, Rorgängaren, Sjökaptenen och Styrmannen som alla ligger i Gamla Öster i Västervik.

Kvarteret Lotsen är kanske det gulligaste kvarteret i hela stan. Små fina äldre hus i hela kvarteret. Ett undantag finns och det är kvarterets fasad mot Brunnsgatan som bland annat innehåller Centralhotellet.
Den fastigheten uppfördes 1915 och arkitekt som för så många andra hus i Västervik på den tiden var Fredrik Anderberg. Hotellet har sedan i omgångar byggts till på baksidan och har till och med en genomgående del från Båtsmansgatan till Återvändsgatan.
Intill mot Brunnsgatan ligger en fastighet som uppfördes 1912 och var förmodligen också ritad av Fredrik Anderberg. Mot gatan finns en väl bevarad glasdörr.
I hörnet mellan Brunnsgatan och Båtsmansgatan ligger en äldre fastighet som inte för så länge sedan inrymde Fotocentralen som brukade visa ett bildspel i samband med julskyltningen. Affärsinnehavare var Folke Nilsson och i butiken jobbade i många år sonen Anders. Anders Nilsson finns i dag på Västerviks museum där han bland annat har hand om alla gamla fotografier.

De färglada husen utmed Båtsmansgatan utgörs i dag av i huvudsak bostäder. Men vi skall veta att det full aktivitet förr med hantverkare, affärer och mycket annat. Här har funnits krukmakare, kakelugnsmakare och framför allt Stämbergs skomakeri.
Oscar Stämbergs skomakeri vid Båtsmansgatan var stans största. Här arbetade förutom mäster själv även tre söner och ytterligare en del anställda. Oscar Stämberg flyttade till Västervik vid förra sekelskiftet från Stämshult, Hjorted. Där hade såväl has far, farfar som farfars far varit byskomakare. Sådana fick dessutom vandra runt i bygden för att erbjuda sina tjänster.
Det hände sig att allmänheten redan 1809 klagade över att smeder och skomakare "aldrig" gjorde åtagna arbeten färdiga. Magistraten ingrep och det ålades hantverkarna att bland annat föra arbetsbok.
Oscar Stämberg öppnade lite trevande på Strömsgatan men det var 1907 som han öppnade sin "fabrik" på Båtsmansgatan.
I en intervju i dåvarande tidningskollegan Västerviks-Posten berättade Oscar Stämberg 1937 om hur han skulle göra ett par skodon till en löjtnant i Hultsfred som var mycket kort i växten. Det blev särdeles höga klackar och extra tjocka och dubbla korksulor i skorna för att löjtnanten skulle hålla måttet i längd när han inställde sig vid regementet.
Några av Oscar Stämbergs barn emigrerade sent till USA där sonen Melcher blev ett känt namn inom den svensk-amerikanska idrottsrörelsen och hade bland annat kontakter med såväl Gunder Hägg som Ingemar Johansson vid deras framträdanden däröver.

Stämbergs låg mitt emot Båtsmansgränd. Ovanför, i hörnet med Strömsgatan finns ett av de få relativt nybyggda husen i kvarteret Lotsen. Hansi Schwarz gjorde en välgärning med att bygga nytt. Det var många som irriterade sig över den lilla parkeringsplats som fanns på platsen och mitt i idyllen.
P-platsen kom till sedan välkända E V (Ernst Viktor) Jansons livsmedelsaffär hade rivits. Affären drevs under de senare åren av barnen Birger och Bertil. I gathörnet fanns även Wimmerströms. Här var ett riktigt affärscentra för i närjeten låg Kjells och Jacobssons. De båda senare flyttade senare ner till Brunnsgatan. Jacobssons fanns ända in på 1970-talet.
Utefter Båtsmansgatan, i vårt kvarter Lotsen, fanns fler rörelser. Konsum drev en mejeriaffär i vilken man hade lite problem med mejerskorna som jobbade där. En av dem hette Sofi. Hon rymde till Danmark. Efter den bravaden gick hon till eftervärlden som "danska Fia".
Hennes efterföljerska, som sken av hälsa och vitalitet, satte hjärtat i brand hos en bonde och mjölkleverantör från Tuna. En dag satte hon sig bredvid honom på kuskbocken för att bli bondmora på hans gård.
Så kom präktiga fru Gerda Karlsson som inte vållade några problem alls. Men hon kallades i folkmun för "TT" eftersom hon alltid hade senaste nytt att förtälja. Lundströms kemtvätt liksom Petterssons, "Sjömans-Pelle", måleri fanns också utefter gatan.
Återvändsgatan utgör den södra gränsen av kvarteret. Här finns flera gamla byggnader kvar och som har gavlarna mot gatan. Alla är inte bebodda året runt utan en del används helt enkelt till sommarstugor.
Men hur som helst är det väl värt att välja Återvändsgatan på promenaden i stället för de vanliga större stråken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om