Med ena foten i 1907 - och den andra i nutid

När vi vandrar runt i lokalerna på Vitudden märker ser man exempel på hur båtlivet förändrats under ett sekel, och hur båtvarvet tvingats att bli allt bredare i sin verksamhet.I en av verkstäderna står en kosterbåt i trä. Den doftar av tjära. Efter 30 år uppdragen på land på Flatvarp ville ägaren börja använda båten igen. Bland annat reling och skandäck behöver bytas ut. Båten kommer också att få en ny motor.Åldern på båten är okänd men Roger Ulvbane uppskattar tillverkningsåret till någon gång mellan 1910 och 1920.- Då är vi nästan tillbaka till då varvet startade, konstaterar han.Arbetet med att byta trädetaljerna på båten går i stort sett till på samma sätt som då båten tillverkades och då varvet var ungt.En stund senare kommer vi in i en försäljningslokal där motorerna står på rad. Går någon av de större motorerna sönder då duger inte 1907 års hantverksmannaskap. Då är det bara att koppla in datorn.Men Ingvar Ulvbane som jobbat med båtar i hela sitt liv tycker ändå att det mänskliga örat är oslagbart när det gäller att lokalisera ett fel i en båtmotor.Vituddens båtvarv startades 1907 av Johan Alfred Karlsson. Det är lätt att förväxla varvet med grannen VKV - Vituddens Kanotvarv. Förutom att de ligger bredvid varandra finns det ytterligare en koppling. Johan Alfred Karlsson är anfader till familjen Ankervik som driver kanotvarvet.Så småningom togs varvet över av Ture Meltén. Årtalet är okänt. Desto bättre känt är nästa ägarbyte, när Ingvar Ulvbane köpte varvet från Melténs dödsbo 1971.Innan dess hade Ulvbane jobbat på flera olika varv i Västervik, bland annat på Solbergsudde under Ragnar Jansson, och Västerviks Nya Varv.- Jag var nog bara sex, sju år när jag bestämde mig för att jag skulle jobba med båtar, säger han.60- och 70-talet var en dramatisk tid för varvet. Fram tills dess hade man fungerat som skutvarv - det vill säga reparationer och underhåll av mindre lastfartyg. Under 60-talet började skuttrafiken dö ut.- Rätt ofta är det nog så att när något dör ut så är det något annat som stiger istället, säger Ingvar Ulvbane.Samtidigt som skuttrafiken gick ner började intresset för fritidsbåtar stiga kraftigt under 70- och 80-talet. Vitudden fick en allt större tyngdpunkt som småbåtsvarv.Det är inte bara verksamheten som förändrats. Varvsområdet har ändrat skepnad. Tidigare var slipen och spelet - hjärtat i verksamheten. Det var på slipen som skutorna drogs upp. Någon förvaring inomhus var det inte tal om - därtill var skutorna för stora. Istället täcktes de över under reparationstiden.Enda byggnaden var en 150 kvadratmeter stor verkstad. I dag är byggnaderna desto fler, med båthallar för vinterförvaring av båtar. Totalt står 300 båtar uppställda på Vitudden under vinterhalvåret.När är högsäsongen?- Det är när båtarna ska i, och när de ska tas upp på hösten. Det finns att göra året om, men på vintern kommer man hem vid klockan fyra. Högsäsong kan klockan bli både elva och tolv på kvällen, och man får jobba lördagar och söndagar, säger Roger Ulvbane.I dag arbetar fyra personer på varvet. Där finns tre generationer Ulvbane, pappa Ingvar, sonen Roger och sedan en tid tillbaka sonsonen Tobias. Den fjärde anställde är Allan Halvarsson.Förmodligen kommer det att bli en femte anställd vad det lider, men det gäller att hitta rätt person. Ingvar Ulvbane säger att det har blivit svårare sedan det gamla lärlingsystemet försvann.- Det går inte att lära sig till ett hantverksyrke på en skola, säger han bestämt, och berättar hur man lär sig båtbyggande genom att titta, lyssna och känna på båten under en erfaren hantverkares ledning.Vilken del är det som dominerar er verksamhet; restaureringen av gamla träbåtar, eller arbetet med moderna båtar?- Det går inte att säga. Det varierar från år till år. Vissa år har vi väldigt många träbåtar att arbeta med, andra år jobbar vi med annat. Verksamheten bygger på att vi har många ben att stå på , säger Roger Ulvbane.

Med ena foten i 1907 - och den andra i nutid

1907 startade Vituddens båtvarv. På många områden är verksamheten helt annorlunda i dag - på andra områden jobbar man på samma sätt som för 100 år sedan.