Med tungan rätt i munnen
- Roligast är när man kör fort över massa stenar. Det studsar hela tiden, säger han.
Man hör Fredrik Eriksson på långt håll. Han är ute i skogen i Huddinge söder om Stockholm. Men Fredrik är inte här för att plocka svamp eller promenera. Han är här och kör motorcykel.
Och han kör på platser där man inte borde kunna köra motorcykel. På smala stigar, på stora stenar, över träd som ramlat omkull och uppför höga klippor. Det ser livsfarligt ut ibland.
- Det verkar alltid lite otäckt när man inte kan det. Jag tycker att saker ser läskiga ut, men när jag får träna så blir det inte läskigt längre. Bara man vet hur man ska göra är det inte så svårt, säger han.
Fredrik Eriksson kör trial. Det är Sveriges minsta motorcykelsport. Det finns två former av trial. Antingen åker man i skogen eller också köra man inomhus på uppbyggda banor.
Allt handlar om att hålla balansen och ta sig fram med sin motorcykel på omöjliga ställen utan att sätta fötterna i backen eller ramla.
- Man måste ha mycket balans, det är nästan det viktigaste. Det tränar man väldigt mycket.
I en tävling handlar det inte om att åka snabbast, utan bäst. Man får prickar när man sätter ner fötterna på marken eller ramlar. Som mest kan man få fem prickar. Varje bana har en maxtid, det vill säga en tid som man måste klara banan på. Men det spelar ingen roll om man klarar banan med mycket eller lite marginal.
- Jag tycker att det svåraste är svängarna och att köra uppför berg, jag är inte så bra på det än. Roligast är när det går ganska fort, på rakor. Helst ska det vara mycket stenar också, så att det bumpar och studsar. Det är riktigt roligt.
Förra året vann Fredrik en stor tävling som kallas Östtrial. I år tävlar han i ungdoms-SM.
- Men det är svårt, alla som är med är väldigt bra och många är äldre också.
Han är inte rädd för att slå sig.
- Jag har ramlat av motorcykeln ibland, men bara slagit mig en gång. Då ramlade jag rakt på en stubbe och skrapade upp ett sår på ryggen. Men det var inte så farligt. Vi kör ju inte så fort, så även om man ramlar slår man sig inte så mycket.
Att Fredrik började med trial var en tillfällighet. Han var ute och gick i skogen med sin mamma när han kom till en träningsbana för trial. Han tyckte att det såg kul ut och fick testa.
- Jag fastnade direkt. Det var precis lika roligt som det såg ut.
Men det finns ett problem med sporten. Det är lite dyrt. Fast det beror så klart på vilken sport man jämför med. Jämfört med andra motorcykelsporter är det riktigt billigt att köra trial. Jämfört med fotboll är det däremot väldigt dyrt.
Fredriks motorcykel är på 80 kubik. Den har han köpt begagnad för 20 000 kronor. Hans första motorcykel hade mindre motor och kostade bara 6 000 kronor.
Dessutom måste man ha särskilda skyddsbyxor, ett särskilt skydd på ryggen, hjälm och speciella stövlar. Utrustningen kostar 3 000-4 000 kronor. Och så måste man ha föräldrar som kan skjutsa runt både en själv och motorcykeln till alla tävlingar runt om i Sverige. Fredrik hoppas ändå att fler ska börja köra trial.
- De flesta vet inte ens vad det är för sport, men de som vet tycker det är jättehäftigt. Det är lite trist att vara bra i en sport som så få vet något om. Jag hoppas att fler ska få reda på det, för då tror jag att många kommer att börja köra. Det är ju det roligaste som finns.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!