Meddelarfriheten - en rätt för anställda
Ett inslag i yttrandefriheten är meddelarskyddet - vem som helst får läcka till massmedierna, och myndigheterna har inte rätt att luska reda på vem som är läckan.Men hur bra fungerar meddelarfriheten i praktiken?
Rätten utnyttjas oftare än man kan tro. Nyhetsredaktioner får tips om saker som pågår i kulisserna från insiders som inte vill ha sin identitet röjd - till exempel av rädsla för att hamna i onåd hos chefen.
Det finns dokumenterade fall på andra håll i Sverige där chefer trots meddelarskyddet försökt att hitta läckor. Ibland av okunskap om lagen.
Vad gör de offentliga arbetsgivarna i Västervik för att göra lagen känd?
- Vi har tagit upp meddelarfriheten i ett policydokument, berättar kommunchef Conny Jansson.
Börje Claesson som under många år jobbat med personalfrågor i kommunen säger att dokumentet bland annat används i arbetsmiljöutbildningar och ledarskapsutbildningar.
Finns det frågor som du tycker inte borde omfattas av meddelarfriheten?
- Det finns uppgifter inom socialförvaltningen om enskilda personer, och i barn- och utbildningsförvaltningen om enskilda barn, men det är uppgifter som redan i dag är skyddade av sekretess, svarar Conny Jansson. Han säger också att det kan finnas känsliga lägen i förhandlingar i utvecklingsfrågor då en läcka vid fel tidpunkt kan ställa till det.
På landstinget finns ingen skriftlig policy vad personaldirektören Håkan Petersson kan påminna sig. Han tror ändå att meddelarskyddet fungerar.
- Lagen ska följas, och när vi gått igenom omställningar i landstinget udner de senaste åren har anställda sagt sin mening i massmedierna. Det känns naturligt.
Borde era chefer utbildas i vad meddelarfriheten innebär?
- Framöver ska vi dra igång en utbildningssatsning för blivande chefer. Då är kanske meddelarfriheten något som borde tas upp, om vi inte redan har planerat det, svarar Håkan Petersson.
Så jobbar vi med nyheter