Mindre möjlighet att taktikläsa på gymnasiet

Ämnesfördjupning ska premieras framför breddning. Flit ska belönas och taktikläsning minska. Det är tanken bakom en kommande reform som redan nu berör många elever på gymnasiet.

Reform ändrar val. Rektor Christer Lundh vill att alla elever ska vara medvetna om att fördjupade kunskaper i teoretiska ämnen  kommer att löna sig när de om några år söker till högskolor. Redan nu har många elever valt att byta ämnen.  Foto:  ANDERS STEINER

Reform ändrar val. Rektor Christer Lundh vill att alla elever ska vara medvetna om att fördjupade kunskaper i teoretiska ämnen kommer att löna sig när de om några år söker till högskolor. Redan nu har många elever valt att byta ämnen. Foto: ANDERS STEINER

Foto:

Västervik2006-09-23 00:25
Den avgående regeringen har beslutat om nya antagningsregler till högskolan från hösten 2010. Men redan nu påverkas elever på Västerviks gymnasium. I dag kan en elev få maximalt 20 poäng när gymnasiestudierna är avklarade. För att uppnå det värdet krävs högsta betyg i samtliga kurser. Från 2010 ökar maxpoängen till 23. De nya extrapoängen får elever som väljer att fördjupa sig i matematik eller språken franska, tyska och spanska.
Eleverna kan också knipa ett meritpoäng om de väljer fördjupningsstudier inom sitt gymnasieprograms ämnesområde.
- Tanken är att stimulera fördjupade kunskaper. De elever som väljer att fördjupa sig i ett ämne får nu mer betalt för sin arbetsinsats än tidigare genom att de får dessa meritpoäng, säger Christer Lundh, rektor på gymnasiets samhälls-och naturvetenskapliga program.
Elever som börjar på gymnasiet nästa höst kommer att kunna söka till högskolan först när det nya reglerna träder i kraft. Men nuvarande gymnasielever riskerar att komma i kläm mellan systemen.
- Det nya systemet innebär att de elever som nu har börjat sitt andra år på gymnasiet och går ut år 2008, och kanske tar sabbatsår efteråt, kommer att konkurrera med elever med 23 poäng när de söker till högskolan.
- Om de inte gör rätt val redan nu har de sämre möjligheter att komma in på vissa högskoleutbildningar.
För att få tillgodoräkna sig de nya meritpoängen måste elevernas kunskapsnivå ligga över behörighetskravet för en högskoleutbildning. Krävs exempelvis matematik A får sökande tillgodoräkna sig extra poäng först om de läst kursen matematik B.
- För moderna språk får man ett extra poäng om minsta behörighetskravet är steg 3, och man läst steg 4. Det blir alltså viktigt att komma upp i steg 4.

Hittills har det lönat sig att läsa många kurser på nybörjarnivå, i stället för att exempelvis traggla sig igenom en fortsättningskurs i matte som kräver betydligt mer ansträngning. Det nya systemet sätter stopp för denna taktik.
- Jag brukar säga att eleverna varit både smarta och lata. De har valt den enklaste vägen att få så höga betyg som möjligt. Men nu ska man välja fördjupning i stället för bredd.
Beslutet om de förändrade reglerna fattades i somras och har gett rektorerna kort om tid för information och omställning. Redan nu har 20-30 elever begärt att bli flyttade till kurser som kan leda till extrapoäng. Tillströmningen till franska- och tyskaundervisning gör att klasser nu måste delas och personal flyttas om.

Tanken med det nya systemet är att eleverna även ska uppmuntras att vara flitiga under gymnasietiden. Att ha ett meritvärde direkt från gymnasiet blir mer fördelaktigt jämfört med högskolesökande som av olika anledningar valt att komplettera sina betyg.
- De extra meritpoängen blir inte möjliga att få på komvux. Gymnasieelever får därmed mindre konkurrens från sökande som läst på komvux, säger Christer Lundh.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om