"Med allt nytt i ton och ord, här kommer Radio Nord. Lyss - lyss - lyssna. För ert nöje är den gjord, därför hör på Radio Nord. Lyss - lyss - lyssna...".
Klockan tio onsdagen den 8 mars 1961 ljuder jingeln för första gången i etern. Det är premiär för vårt lands andra kommersiella radiostation, den första hade startats i Skåne tre år tidigare.
Radio Nord skulle komma att förändra svensk radio för all framtid.
- Det blev en supersuccé från första dagen, folk var överlyckliga över att få underhållning hela dygnet. Man kunde alltid slå på Radio Nord och höra musik, något som känns självklart i dag men som var långt ifrån givet i 1960-talets Sverige, berättar Jan Kotschack, författare till boken Stick iväg, Jack!, som skildrar berättelsen om Radio Nord, och dessutom son till stationens grundare Jack Kotschack.
Tillsammans med tre amerikanska finansiärer ville Jack Kotschack starta en radiostation som skulle vara lättsam på det "amerikanska sättet", erbjuda senaste nytt och samtidigt vara en god affär för alla inblandade, eftersom det var första gången svenska företag kunde annonsera i radio.
- På den här tiden fanns bara Sveriges Radio-stationerna P1 och P2 och ingen av dem sände dygnet runt, spelade populärmusik eller hade regelbundna nyhetssändningar. Med Radio Nord gjorde dessutom topplistorna Sverigepremiär, vilket innebar ett rejält uppsving för skivförsäljningen, säger Jan Kotschack.
Men det var inte helt enkelt att starta en reklamradiostation, Sveriges Radio hade monopol på radiosändningar i Sverige och för att hålla sig inom lagens ramar sände Radio Nord från båten Bon Jour, som låg på internationellt vatten i Stockholms ytterskärgård.
Och trots att Jack och hans discjockeys, tekniker och sjömän inte bröt mot lagen skapade stationen moralpanik bland makthavarna. Man bröt mot lagens anda, sas det.
- Upprördheten i etablissemanget var monumental. "Här kommer en konstig människa med ett konstig namn och lägger en båt på internationellt vatten och börjar sända radio", sa man, berättar Jan Kotschack.
Politikerna började direkt försöka hitta sätt att stoppa Radio Nord.
Samtidigt ökade stationen i popularitet - dess discjockeys blev tonårsidoler, hela landet nynnade på reklamjinglar och musikprogrammen lanserade artister som Lill-Babs och Ann-Louise Hansson.
Det dröjde inte länge innan Sveriges Radio insåg att de behövde hänga med i utvecklingen. Radio hade länge ansetts lite dammigt, de stora pengarna gick till att utveckla televisionen.
- Bara ett par månader efter att Radio Nord slagit igenom fick SR:s underhållningschef Tage Danielsson 600 000 kronor för att utveckla Melodiradion, som senare skulle utvecklas till musikkanalen P3.
Dessutom kom det Ekosändningar på helslag och Tio i topp och Svensktoppen gjorde debut i etern, berättar Jan Kotschack.
Efter bara 16 månader lyckades politikerna i sin kamp mot ungdomarnas radiostation.
Den 6 juni 1962 gick lagen kallad Lex Radio Nord igenom, en lag som förbjöd företag att annonsera i stationens program, och folk från att arbeta på eller leverera varor till radioskeppet.
Det blev spiken i skrovet och bara några veckor senare sändes det sista programmet från fartyget Bon Jour. Jack Kotschack bjöd på begravningstårta och några ytterligare låtar hann spelas innan strömmen stängdes av.
Alla sist spelades Stick iväg, Jack! med Monica Zetterlund och så gick Sveriges första kommersiella radiostation i graven.
- Radio Nord är bara en knorr i historien men kom att påverka mycket. Det var stationen som dåtidens unga dansade till, blev kära till och växte upp till, summerar Jan Kotschack.