Musslor ska rena vattnet Pilotprojekt i VÀstervik med musselodling för vattenrening i Gamlebyviken

En musselodling Àr fyra gÄnger sÄ effektiv som en vÄtmark, nÀr det gÀller att bidra till en bÀttre vattenkvalitet. Efter utrÀttat arbete blir musslorna kycklingfoder. Sedan kan man göra biogas av skiten.

Kenneth Sandberg, Bert Eklöv och Jojje Svensson jobbade pÄ torsdagen med att sÀtta ut musselnÀten i Gamlebyviken.

Kenneth Sandberg, Bert Eklöv och Jojje Svensson jobbade pÄ torsdagen med att sÀtta ut musselnÀten i Gamlebyviken.

Foto: Karin Hertz

VĂ€stervik2010-06-21 00:00
Ingrid Johansson-Hjortvid
Musslor som vattenrenare har redan provats i flera Ă„r i Sverige. PĂ„ ostkusten har musselodlingar som metod att rena havsvatten testats utanför Kalmar och MönsterĂ„s, och pĂ„ vĂ€stkusten har Lysekils kommun anvĂ€nt musslor för samma Ă€ndamĂ„l.I gĂ„r gick startskottet för VĂ€sterviks första musselodling. Fyra herrar frĂ„n Kalmarföretaget Jan Andersson Dykeri AB la ut tvĂ„ lĂ„nga nĂ€t i Gamlebyviken, mellan VĂ„lningebo och Högö.Ombord pĂ„ landstigningsbĂ„ten Filip svetsar de ihop de rör som hĂ„ller fast nĂ€tet uppe vid vattenytan.De gröna nylonnĂ€ten hĂ€nger ner fyra meter djupt i vattnet. Varje odlingsnĂ€t Ă€r 120 meter lĂ„ngt och utmĂ€rkta i bĂ€gge Ă€ndar som fasta fiskeredskap. De Ă€r förstĂ„s förankrade i botten ocksĂ„.Det Ă€r inga stora musslor som sĂ€tter sig pĂ„ sĂ„dana hĂ€r nĂ€t. De sitter redan dĂ€r de vill sitta.I stĂ€llet Ă€r det musslor i larvstadiet som Ă€r den tĂ€nkta mĂ„lgruppen. De simmar fritt omkring i vattnet. Runt midsommar vill de ha nĂ„gonstans att sĂ€tta sig, och förhoppningen Ă€r dĂ„ att de ska vĂ€lja dessa nĂ€t.TvĂ„ sĂ€songer behöver musslorna fĂ„ pĂ„ sig för att vĂ€xa sig lagom stora, och eftersom projektet pĂ„gĂ„r till och med 2013 ska det gĂ„ att fĂ„ ut tvĂ„ skördar.Platsen Ă€r noga utvald för att ha lagom salthalt - lĂ€ngst in i Gamlebyviken skulle det inte fungera - och lagom lĂ„ngt frĂ„n staden, sĂ„ att nĂ€ten inte ligger i vĂ€gen för bĂ„tarna.- SĂ„ bör det vara bra genomströmning ocksĂ„, och finnas musslor pĂ„ plats. Det Ă€r inget man planterar dit, utan de hittar dit sjĂ€lva, sĂ€ger kommunekologen Gun Lindberg.Nu nĂ€r nĂ€ten Ă€r pĂ„ plats, Ă€r det bara att vĂ€nta.- Vi kommer att lĂ€gga ut ett provtagningsprogram och titta pĂ„ det hĂ€r med jĂ€mna mellanrum, nĂ„gon gĂ„ng i mĂ„naden eller sĂ„, sĂ€ger Lindberg.I Kalmarsund har det varit problem med att musselodlingarna har slitit sig, men i VĂ€stervik tror man inte att det ska vara nĂ„gra bekymmer med det, eftersom det inte Ă€r lika stark sjögĂ„ng.Fast vintertid mĂ„ste nĂ€ten sĂ€nkas ner nĂ„gon meter i vattnet, för att inte fastna i isen.De fĂ€rdiga musslorna Ă€r en-tvĂ„ centimeter lĂ„nga. Tanken Ă€r att de ska malas ner till kycklingfoder. Av det som kommer ut ur andra Ă€nden pĂ„ kycklingen kan man sedan göra biogas. Restprodukten dĂ€rifrĂ„n kan sedan anvĂ€ndas som gödningsmedel.
Musslor Àr vÀldigt effektiva nÀr det gÀller att rena vatten.HÀr pÄ ostkusten vÀxer blÄmusslorna lÄngsammare Àn pÄ vÀstkusten. Det blir 120-160 ton musslor per hektar (100 gÄnger 100 meter) efter tvÄ-tre Är.
Om det Àr 150 ton musslor per hektar kan de pÄ tvÄ Är ta upp 1,8 ton kvÀve och 0,12 ton fosfor.KÀlla: Susanna Minnhagen, koordinator för musselprojektet i Kalmar
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
VĂ€stervik