Musslor ska rena vattnet Pilotprojekt i Västervik med musselodling för vattenrening i Gamlebyviken

En musselodling är fyra gånger så effektiv som en våtmark, när det gäller att bidra till en bättre vattenkvalitet. Efter uträttat arbete blir musslorna kycklingfoder. Sedan kan man göra biogas av skiten.

Kenneth Sandberg, Bert Eklöv och Jojje Svensson jobbade på torsdagen med att sätta ut musselnäten i Gamlebyviken.

Kenneth Sandberg, Bert Eklöv och Jojje Svensson jobbade på torsdagen med att sätta ut musselnäten i Gamlebyviken.

Foto: Karin Hertz

Västervik2010-06-21 00:00
Musslor som vattenrenare har redan provats i flera år i Sverige. På ostkusten har musselodlingar som metod att rena havsvatten testats utanför Kalmar och Mönsterås, och på västkusten har Lysekils kommun använt musslor för samma ändamål.I går gick startskottet för Västerviks första musselodling. Fyra herrar från Kalmarföretaget Jan Andersson Dykeri AB la ut två långa nät i Gamlebyviken, mellan Vålningebo och Högö.Ombord på landstigningsbåten Filip svetsar de ihop de rör som håller fast nätet uppe vid vattenytan.De gröna nylonnäten hänger ner fyra meter djupt i vattnet. Varje odlingsnät är 120 meter långt och utmärkta i bägge ändar som fasta fiskeredskap. De är förstås förankrade i botten också.Det är inga stora musslor som sätter sig på sådana här nät. De sitter redan där de vill sitta.I stället är det musslor i larvstadiet som är den tänkta målgruppen. De simmar fritt omkring i vattnet. Runt midsommar vill de ha någonstans att sätta sig, och förhoppningen är då att de ska välja dessa nät.Två säsonger behöver musslorna få på sig för att växa sig lagom stora, och eftersom projektet pågår till och med 2013 ska det gå att få ut två skördar.Platsen är noga utvald för att ha lagom salthalt - längst in i Gamlebyviken skulle det inte fungera - och lagom långt från staden, så att näten inte ligger i vägen för båtarna.- Så bör det vara bra genomströmning också, och finnas musslor på plats. Det är inget man planterar dit, utan de hittar dit själva, säger kommunekologen Gun Lindberg.Nu när näten är på plats, är det bara att vänta.- Vi kommer att lägga ut ett provtagningsprogram och titta på det här med jämna mellanrum, någon gång i månaden eller så, säger Lindberg.I Kalmarsund har det varit problem med att musselodlingarna har slitit sig, men i Västervik tror man inte att det ska vara några bekymmer med det, eftersom det inte är lika stark sjögång.Fast vintertid måste näten sänkas ner någon meter i vattnet, för att inte fastna i isen.De färdiga musslorna är en-två centimeter långa. Tanken är att de ska malas ner till kycklingfoder. Av det som kommer ut ur andra änden på kycklingen kan man sedan göra biogas. Restprodukten därifrån kan sedan användas som gödningsmedel.
Musslor är väldigt effektiva när det gäller att rena vatten.Här på ostkusten växer blåmusslorna långsammare än på västkusten. Det blir 120-160 ton musslor per hektar (100 gånger 100 meter) efter två-tre år.
Om det är 150 ton musslor per hektar kan de på två år ta upp 1,8 ton kväve och 0,12 ton fosfor.Källa: Susanna Minnhagen, koordinator för musselprojektet i Kalmar
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om