- Nej, nu hinner jag inte prata mer. Det är dags att göra i ordning maten, tolv minuter över fyra slutar de vid fabriken.
Vi står och pratar med Mayren Helgesson. Hon är född, uppvuxen och har levt hela sitt liv i Totebo. Maken jobbar på träindustrin Totebo Industrier, liksom sonen och brodern.
Att vi besöker orten beror på att den dominerar det postnummerområde som med den högsta medianlönen på landsbygden i Västerviks kommun. Då har vi räknat bort tre postnummer i Västerviks grannskap. Två av dem, Norrlandet-Gränsö och Hornslandet känns nästan som delar av Västervik.
Därför intresserar vi oss för Totebo istället. Varifrån kommer välståndet i en ort som ligger fyra mil från Västervik, och inne i skogen någon mil från de stora trafiklederna som går genom kommunen.
- I många familjer är det nog så att den ene jobbar på Totebo. Den andre har något annat och pendlar ofta. Många kvinnor jobbar i äldreomsorgen i Hjorted, säger Mayren Helgesson.
Hennes egen dotter pendlar till Hultsfred.
Mycket kretsar ändå kring industrin. Postnummerområdet har 270 invånare, och enligt företagets hemsida har man ungefär 170 anställda.
Tolv minuter över fyra finns VT på plats utanför industrin. Under några minuter kommer arbetare ut ur lokalerna. Långt ifrån alla som går ut till bilarna på parkeringen är Totebobor. Inpendlingen är stor.
- Det är nog bara 30 procent av arbetsstyrkan som bor här. De andra kommer från orterna runt omkring, säger Ove Söder, som själv har två minuters cykeltur till fabriken.
När vi en stund senare träffar Stig Appelqvist och Yngve Åberg vid affären får vi förklaringen till utvecklingen.
- Längre tillbaka hade Totebo ett eget sågverk. Då jobbade det kanske 300 personer vid fabriken, och de flesta kom från Totebo, berättar Yngve, född och uppvuxen i trakten.
Stig kom till Totebo från Stockholm på 70-talet. Han har sett en utveckling där tillverkningen automatiserats allt mer. Det ställer högre krav på de anställdas kunskap.
- I dag får man leta arbetskraft på ett större område, säger han.
Men det finns orosmoln för Totebo. Servicen har minskat allt mer. I våras lade skolan och biblioteket ner. Kvar finns lanthandeln. Yngve Åberg som pendlat till sonens företag i Västervik konstaterar att samtliga vägar till och från Totebo är krokiga.
- Det är egentligen skandal. Det går tio, tolv lastbilar om dagen till Totebo, säger Stig Appelqvist.
Han berättar att vintertid är det ett problem för företaget att lastbilar fastnar på vägen mellan Totebo och riksväg 40. Lastbilsförarnas GPS pekar ut den krokiga och backiga vägen som den kortaste vägen till industrin. GPS:en tar inte hänsyn