När alla tårtbitarna i Smugg laren skulle nå ner till sjön

Smugglaren är ett märkligt namn på ett kvarter i centrala Västervik. Någon officiell dokumentation om att namnet på något sätt har med smuggling att göra finns inte. Märkligt är även att grannkvarteren har så fina namn som Brukspatronen, Residenset och Riddarhuset.

Inne i kvarteret Smugglaren. Till höger ligger restaurang Smugglaren.

Inne i kvarteret Smugglaren. Till höger ligger restaurang Smugglaren.

Foto: Steiner Anders

Västervik2008-11-13 00:07
Attraktiva och strandnära tomter har Västerviks kommun länge haft som mål att plocka fram. Det har inte varit helt lätt. Förr var det däremot ett givet inslag att alla som bodde i närheten av vattnet skulle ha sin beskärda del av stranden. Tomterna bebyggdes ända ner till vattnet. Dessa tomter var naturligtvis särskilt begärliga i kuststäderna och som följd härav kunde endast en smal strandremsa tilldelas varje tomt, vars ringa bredd då kompenserades genom större längd. Den korta strandremsan utnyttjades till det yttersta genom utbyggnader på pålar i vattnet, bryggor, sjöbodar, packhus och liknande. Rester av den tidigare tomtindelningen intill vattnet i Västervik finns bäst bevarade i kvarteret Smugglaren. Trots nybyggande så har den gamla tomtindelningen bevarats och det går att se tårtbitsmönstret. Till och med hörntomten mitt emot Stadshotellet hade en strandbit mot Gamlebyviken. En stor tomt som vrider sig runt kvarteret och närmast viken slutar med restaurang Smugglaren. Gränden som går ner från Storgatan till nuvarande Strandvägen intill Gamlebyviken, heter Smugglaregränd. En gång beslutades att gränden, eller gatan, måste förlängas. En orsak till det var att stora delar av strandområdet mot Gamlebyviken skulle fyllas ut. En annan orsak var att Emil Häggblad skulle uppföra det Häggbladska huset. Denne Häggblad ägde 1910 tomten som innehöll Strandhotellet och Strandpaviljongen. De revs och i stället uppfördes det ståtliga flerbostadshuset som försågs med något så unikt som en hiss. Många gånger ifrågasattes bygget eftersom stranden fick förstärkas genom pålning och på den tiden var det stockar av trä som gällde. Hissen och huset finns dock kvar snart hundra år senare i all sin prydlighet. Det var en liten utvikning och Häggbladska huset ligger inte i kvarteret Smugglaren utan i Brukspatronen. Men bygget och utfyllnaden för nuvarande Strandvägen hade en stor betydelse även för kvarteret Smugglarens framtida utseende. I 1927 års stadsplan döptes den då delvis ombyggda gatan mellan Storgatan och Gamlebyviken till Gamlebygränd men efter ett förslag av namnberedningskommittén år 1946 beslutade stadsfullmäktige att återta det gamla namnet Smugglaregränd. Utseendet kom även att ändras genom en större brand den 27 maj 1963. Först brann det ordentligt i grannkvarteret Riddarhuset på andra sidan Strömsgatan med Rederi AB Ragne. De närliggande husen i Smugglaren tog så stor skada att deras dagar var räknade. Vid tiden för branden låg Marin-Motor i huset närmast Lilla Strömmen. Det huset innehöll en gång Västerviks första mejeri. Fastigheten i sin helhet bestod av två byggnader. I den andra fanns på 1970-talet bland annat Vassos cykelverkstad. En verkstad i vilken inget var omöjligt. Vassos hade ju gått i "skola" hos Gösta Fredrikssons efterträdare. Efter branden anlades en tråkig parkeringsplats innan det kommunala bostadsbolaget byggde sitt centrala flaggskepp. En fin byggnad som under många år innehöll restauranger i bottenplanet. Laxstugan, Farbror Frej och Café Västervik. I dag är det studielokaler för Lernia. Många andades ut efter nybygget eftersom det tidigare hade planerats för ett stort parkeringshus på tomten. Ännu tidigare så fanns klassiska Malms kiosk utefter Strandvägen. Den flyttades så småningom upp på Strömsgatan och blev Ströms Kiosk. En kiosk som Nils-Inge Ström med familj drev mellan 1971 och 1984. På den tiden var det genomfartstrafik på Strömsgatan och kiosken var livligt frekventerad. I hörnet Storgatan-Strömsgatan ligger ett tvåvånings panelat trähus med gaveln mot Storgatan och med en butik inredd 1906. "Ganska dåligt skick" skrev Arre Essén 1961 men till skillnad mot flera tidigare grannar utmed Strömsgatan mot Lilla Strömmen så står huset kvar. I butiken har under de flesta åren legat en tobaksaffär och den drevs en tid av Nisse Ström efter det att kiosken skulle bort inför kommande nybyggnation. Andra innehavare av tobaksaffären har varit Carl Nilsson, Stina Nilsson, Allan Andersson, Lennart Hultberg och faktiskt politikern Curt-Olof Schytt. Storgatan 4, kvarteret Smugglaren 1, affärs- och bostadshus från 1859-60. Kvarterets klenod skulle man kunna säga. "Ett tvåvånings stenhus med inredd vind, uppförd 1859-60 av fru Charlotta Johansson, född Lind. Det är ett ganska sällsynt och för Västervik enastående exempel på så kallad Oskar I-gotik med stuckornerad fasad. "En obekräftad tradition gör gällande, att arkitekten var fransman och jag har sett en färgglad fasadritning med ett franskklingande namn. Ritningen är förkommen och har ej återfunnits". Så skrev dåvarande stadsarkitekten Arre Essén 1961 i sin publikation Inventering av det äldre byggnadsbeståndet i Västervik. Hela fastigheten byggnadsminnesförklarades 1979. Även den nedre byggnaden med restaurang Smugglaren ingår i byggnadsminnesförklaringen. Ett litet problem för restaurangen som i somras inte fick sätta en markis över sin uteservering på grund av byggnadsminnesförklaringen.

Fotnot:
Det hus som 2005 användes av Lernia används i dag av Östkraft och Trivselhus.
Webb-tv och fler reportage
www.vt.se/mera/stad/ finns två inslag i webb-tv med Hasse Hjertqvist i kvarteret Pendeln och kvarteret Matrosen. Där finns också flera av hans tidigare publicerade reportage från Västerviks stad.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om