Andreas Billtorp (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Med en rösts majoritet klubbade Linköpings kommunfullmäktige på sitt senaste sammanträde igenom beslutet att förskolans barngrupper inte får vara större än Skolverkets rekommendationer, alltså max 12 barn 1-3 år och max 15 barn 4-5 år.
Några sådana regler finns inte i Västerviks kommun. Men borde det finnas? Vi har frågat tre av kommunens skolpolitiker.
Andreas Billtorp, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Moderaterna.
Är det här ett beslut som skulle kunna fattas i Västervik?
– Jag tycker att barngruppernas storlek är en jätteviktig fråga men en annan fråga som också är viktig är personaltätheten. Vi hade i vårt valmanifest att vi ville minska barngruppernas storlek och det kan man också göra genom ökad personaltäthet. Jag tycker att personaltätheten är ett viktigare mått, då kan man dela på barnen och plötsligt har man fått en mindre grupp.
Vad säger du om Inger Wimans förslag om att passa på att minska barngrupperna nu när barnafödandet minskar?
– Det har vi inte ekonomi till, det är det krassa. Barngrupperna minskar radikalt, det är extremt. Ekonomin går också ner. Antingen behåller vi alla förskolor men då får vi minska på personalen. Eller så tar vi bort lokaler, får ner lokalhyran och ökar personaltätheten.
Är det billigare med några få stora lokaler än fler mindre?
– Ja det är klart billigast. Men jag har ingen ambition om att ha bara några få stora förskolor.
– Från regeringshåll har man velat lagstadga storlek på barngrupper men då hoppas jag att de skickar med en peng också.
Klara Björkum (S), 2:a vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Klara Björkum, 2:a vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Socialdemokraterna.
Vad tänker du om beslutet som Linköpings fullmäktige tagit?
– Jag vill absolut ha barngrupper som går hand i hand med rekommendationerna. Det kommer ny statistik i maj och då kommer vi kunna se hur vi ligger till och vad som är möjligt att göra nu.
– Från mitt perspektiv så behöver också personaltätheten vara så pass hög att man kan dela upp en barngrupp. Det är bra med en liten barngrupp, men det kan också vara bra med en större avdelning om man kan dela på den.
24 procent av 1-3-åringarna går i rekommenderade barngrupper och 13 procent av 4-5-åringarna gör det. Vad säger du om statistiken?
– Det är ett problem med stora barngrupper i kommunen. Det är en budgetfråga. Och jag oroar mig jättemycket, jag jobbar för att få till en förändring. Det är klart att man kan ha ett barn mer på en avdelning utan att det gör något, men rekommendationerna finns ju för att man sett att det är det bästa.
Vad tänker du om förslaget att lägga ner förskolan Tallen?
– Vi har många tomplatser på våra förskolor. Det går åt mycket pengar till lokaler och vi vill lägga resurserna på barnen, ha personaltätt och små grupper. Nu har vi för många förskolor i staden.
– Om man tänker på om man vill ha sina barn på en liten eller stor förskola så låter det ju bra med en liten, men de stora förskolorna är ju indelade och kan vara trevliga och små också.
Sandra Andersson, Socialisterna välfärdspartiet Västervik
Sandra Andersson, ledamot i barn- och utbildningsförvaltningen, Socialisterna Välfärdspartiet.
Vad tycker du om beslutet i Linköping?
– Jag tycker att det är ett bra beslut. Skolverkets rekommendationer borde vara riktlinjer som kommunerna måste följa. Men om man tar såna beslut så måste det kunna finansieras. Men jag tror att man har igen ett sånt här beslut på sikt. Har man för stora barngrupper så skapar man svårigheter längre fram med elever som har svårt att klara sig i skolan.
Vad säger du om statistiken för barngrupperna i kommunen i dag?
– Tittar man på kommunen som helhet så blir snittet ganska få barn per grupp. Men det ser inte alltid ut som på pappret. Jag tycker att det är ett problem, vi behöver en statlig styrning, som det är nu är det väldigt ojämlikt.
Skulle man kunna behålla Tallen och få ner barngrupperna på så sätt?
– Det där är svårt, det är inte så enkelt som att grupperna blir mindre på fler byggnader. Och hyrorna ska betalas, ju mer hyror, ju mindre pengar till personal. Det är den matematiska formeln vi lever i med elevpeng. Ju färre barn, ju mindre pengar till skolan.
Hur skulle man kunna minska på barngrupperna? Är svaret en statlig skola?
– Det som Linköping har gjort är ett exempel. En fördel med en statlig reglering är att det blir mer jämlikt och tvingande för kommunerna att anpassa sin budget efter styrdokumenten som finns. Men om det finns en statlig reglering av gruppernas storlek så är det jätteviktigt att det skjuts till pengar så att det går att genomföra.