De närmaste åren kommer Västervik att ha 1 100 elever i gymnasieåldern. Om alla skolföretag som sökt tillstånd att få starta, eller utöka verksamhet skulle eleverna ha 3 000 platser att välja på.
En ohållbar situation tycker politikerna i barn- och utbildningsnämnden.
Även om det inte skulle komma några nyetableringar står kommunens eget gymnasium inför nerdragningar när elevkullarna sjunker framöver.
- De måste spara 17 miljoner de närmaste åren. Normalt är jag en vän av privata alternativ, men i det här läget måste vi säga att fler etableringar kommer att få negativa konsekvenser för Västerviks kommun, säger nämndens ordförande Roger Psajd (M).
På nämndens bord låg ansökningar om inte mindre än fyra nyetableringar av fristående gymnasier i kommunen, en utökning av Gamleby gymnasiets verksamhet och en ny förskola/grundskola.
Nämnden sade nej till alla.
I slutänden är det inte kommunen själv som beslutar vilka skolor som ska få etablera sig. Det gör Skolverket. När kommunen yttrar sig får den bara kommentera vad man bedömer att en nyetablering kan få för effekter för den befintliga verksamheten. Kommunen gör inga bedömningar av kvaliteten i ansökningarna - det blir Skolverkets sak att bedöma vilka skolföretag som har trovärdiga ansökningar.
Hur troligt är det att Västervik skulle få fyra nya gymnasieskolor om Skolverket sade ja till alla?
Skolchefen Kjell Fernandi låter förstå att det är svårt att bedöma hur långt gångna planerna verkligen är från företagen.
- Det är väldigt lätt att göra ansökningar, och vi ser att många företag ansöker om att få etablera sig i väldigt många kommuner.