Nu är det kamp om mjölken
Nu händer det saker inom mjölkproduktionen och det händer snabbt. Produktionsstöd, gränsskydd, prisregleringar har försvunnit. Istället råder marknadskrafterna.
Före EU-inträdet levde mjölkproduktionen i Sverige i en sluten marknad, där överskottet hölls nere genom ett "två-prissystem". Varje producent fick bra betalt för en viss mängd kilo, som stod i förhållande till besättningens storlek. Mjölken utöver den fastställda mängden betalades med ett mycket lågt pris. Det nationella överskottet exporterades med hjälp av exportstöd.
Efter EU-inträdet tilldelades Sverige och andra medlemsstater en nationell mjölkkvot för att stävja överskottsproduktionen. Varje producent erhöll en kvot, en kvot som också kunde säljas om produktionen ändrades eller lades ner. Mjölkkvoten kunde överstigas så länge inte den totala nationella kvoten överstegs. Ett system som finns kvar men som är på väg bort. Ännu får dock inget land producera mer än landskvoten, då blir det höga straffavgifter. Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike någr inte upp till landskvoten. Danmark är det land som hela tiden balanserar på den nationella kvotens maximala nivå.
Stigande foderpriser och mindre betalt för mjölken har endast kunnat mötas med expansion och ökad effektivitet. Många mjölkbönder har därför lagt ner. De expansiva producenterna har inte kompenterat bortfallen och tappet fortsätter. Enligt Jordbruksverket har den svenska mjölkproduktionen i år minskat med fem procent jämfört med 2006. Antalet födda kalvar har minskat med sju procent.
Mindre mjölk gör att kampen om mjölken hårdnar. Det ökar möjligheterna för producenterna att tjäna mer på varje liter. Att leverera till dansk-svenska mjölkjätten Arla Foods är inte längre självklart. Den globala efterfrågan ökar dubbelt så snabbt som produktionen. Stora aktörer måste hitta sin mjölk på spotmarknaden och en bristvara kostar mer än en vara som finns i överflöd.
Därför har allt fler danska bönder börjat sälja mjölk till Tyskland via spotmarknaden och tjänar väsentligt mer än när de levererade till Arla Foods. Svenska producenter har också visat intresse och Arla Foods stretar emot geom att erbjuda 28 öre mer per invägt kilo och en långsiktig trygghet.
Efterfrågan på mjölkråvara har självklart lett till att fler förbereder ökad produktion. I Tyskland och Nya Zeeland har produktionen ökat med tre procent i år. Indien planerar nästan en fördubbling och flera andra länder ligger också i startgroparna. Men experter hävdar att det tar minst tio år innan efterfrågan på världsmarknaden tillgodosetts.
Källor: Jordbruksverket, Arla Foods, tidningarna ATL och Husdjur.
Så jobbar vi med nyheter