Nu blommar Jakobsgatan
Oklart var namnet kommer ifrån men vi testar ett förslag med skalden Jakob Wallenberg.
I dagsläget är Jakobsgatan i Västervik i sitt blomstrande esse. Enda gatan i Gamla norr som fortfarande går ända ut i Gamlebyviken. Foto: ANDERS STEINER
Foto: Fotograf saknas!
Men en promenad på egen hand kan också ge fina upplevelser.
Vi föreslår just nu ett besök på Jakobsgatan i Gamla norr. En gata som blommar som allra mest och bäst just nu i början av juni månad.
Visserligen har häggen blommat färdigt men syrener, kastanjer, fuchsia, fläder, körsbär, lönn och mycket annat hänger ut från fastigheterna utefter gatan.
Tiden mellan hägg och syrén blev i år väldigt kort. Den tid då skomakaren enligt Fritiof Nilsson Piraten hade stängt.
Jakobsgatan i sig blommar också. Lupinerna når upp till halva fasaden på det lilla gröna huset i västra änden av Jakobsgatan mot S:ta Gertruds väg.
- Lupinerna stör inte på något sätt. Jag tvärtom vårdar dem, säger Tore Hedman som bor i huset som liksom Båtsmansstugorna är en ryggåsstuga.
Tvärs över gatan i kvarteret Stampen bor Christer Sparrström i ett hus med anor från 1752.
- Jag har under våren tagit ner ett stort körsbärsträd men det finns växtlighet nog ändå.
Christer Sparrströms mor bodde en gång längre ner på Jakobsgatan men Christer liksom alla andra vi frågat vet inte varifrån namnet Jakobsgatan kommer. Ej heller går det att finna i några böcker.
Mätningsingenjören Bertil Ljungberg skrev i sin Gatu- och kvartersnamn i Västervik från 1966:
"Jakobsgatan, av ålder bestående namn, som sannolikt härrör från en medeltida ägare av vid gatan belägen fastighet."
Eftersom det inte går att hitta något svar så kastar undertecknad ut ett litet förslag.
Skalden Jacob Wallenberg vistades under några år som informator i Västervik. Anställd av titulärborgmästaren och riksdagsmannen Johan Hanqvist som 1767 bland annat lät bygga den fastighet på Västra Kyrkogatan intill kyrkan som senare blev flickskola.
Jakob Wallenberg var här från höstterminen 1763 till våren 1765.
I början av 1760-talet bodde väl de flesta Västerviksbor runt S:ta Gertruds kyrka. Jacob Wallenberg fick ofta stå till tjänst som poet vid middagar, bröllop och begravningar.
På Linköpings stiftsbibliotek finns en hel del av vad Jacob Wallenberg skrivit.
Skvaller i Westervik d 2 december 1764 är ett exempel. Här en strof:
Den förste Maj jag unde strupen
Få inkassera litet vått:
Men knappt var första droppen supen,
Förrn den från tull till tull var lupen, Och namn av rus och rännsten fått.
Hela dikten är en amper vidräkning med småstadsbekymret om nästans offer. Skvallerproblemet om hans drickande återkommer i många dikter.
Flera andra skrifter hade namnet Westervik med i sina titlar.
Främsta och mest kända verket är "Min son på galejan". Jacob Wallenberg hade känt av sjömanslivet under sina år i Västervik och fick 1769 göra en långseglats.
1777 blev Wallenberg kyrkoherde i Mönsterås och avled redan året därpå, endast 32 år gammal.
I Gamla norr gick förr alla gator ända ner till Gamlebyvikens strand. I dag är det bara Jakobsgatan som gör så.
Vikgatan slutar i en park, Fabriksgatan mynnar ut i en cykelbana som går på den en gång så kritiserade utfyllnaden i Gamlebyviken, Skolgatan slutar i ett varuintag och Hospitalsgatan i en uteservering till Tre rum &Kök.
Passa på att njuta av Jakobsgatan.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!