Ny avhandling kartlägger språkstörningar hos barn
Resultaten kan förbättra diagnoser runt språkstörningar.
Foto: PRIVAT Christina Samuelsson forskar om språkstörningar bland barn. Hennes avhandling kan bidra till bättre diagnoser och därmed bättre behandling.
Foto:
Cirka tio procent av barnen i Sverige har någon form av språkstörning. Av dessa bedöms cirka två procent ha en grav störning.
Prosodi kan kortfattat förklaras med talets rytmik, satsmelodi och dynamiska egenskaper. Har man en prosodisk störning kan det yttra sig i att stavelser i ord utelämnas. Ordet apelsin kan exempelvis uttalas som ?sin?. Det kan också uppstå problem med uttal av ord där accenten avgör betydelsen. Ett exempel på detta är ordet ?tomten?.
? Det här gör att de sociala konsekvenserna kan bli stora för barn med dessa störningar. De flesta barn upplever det oftast inte som särskilt avvikande om man inte kan säga bokstaven r eller använder fel grammatik, men om ett barn talar entonigt, betonar ord fel eller plötsligt pratar väldigt högt upplevs det som konstigt, säger Christina Samuelsson.
I avhandlingen har Christina Samuelsson studerat barn på språkförskolor i Stockholm.
? Detta gjorde jag för att få en uppfattning av hur vanligt problemet är.
Huvudstudien har dock gjorts på barn från sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga Kalmar, Jönköping och Östergötlands län.
? Problemet med prosodi har varit känt av logopeder, men man har saknat en bra begreppsapparat runt detta.
Christina Samuelsson har utvecklat och använt sig av ett utförligt testmaterial där prosodi i ord, fraser och löpande tal har studerats. Talet från sammanlagt 79 barn har spelats in på band som sedan skrivits ut fonetiskt, ett mycket tidsödande arbete.
? Jag fann att just prosodi är vanligt bland barn som har språkstörningar, och att det förekommer på samtliga språkliga nivåer. Men det verkar också som man kan se undergrupper. Vissa barn har den här svårigheten som en språklig störning, och vissa har prosodiska problem som kan relateras till svårigheter att använda språket i ett socialt sammanhang. I den gruppen finns exempelvis barn med neuropsykiska störningar,
Vad som orsakar dessa problem vet man ännu inte säkert, men Christina Samuelssons forskning leder till att diagnostiken runt språkstörningar nu kan förbättras.
? Det ger en möjlighet att beskriva talstörningarna i detalj, och då har man bättre verktyg för att hitta bättre sätt att hjälpa dessa barn.
Så jobbar vi med nyheter