Ny farled nödvändig för Lucernas framtid
Förberedelserna inför en av de största investeringarna i Västervik på länge pågår för fullt. En ny farled till Lucernahamnen kostar kommunen 35 miljoner på två år, men investeringen är nödvändig för att hamnen ska överleva enligt kommunen.
Nödvändig satsning. Bruno Nilsson, utvecklingsledare på Västerviks kommun, säger att en utbyggd farled till Lucernahamnen är nödvändig för hamnens framtid.ARKIVFOTO: ANDERS LILJEGREN
Foto:
I kommunens strategiska plan finns sammanlagt 35 miljoner kronor avsatta till projektet 2007 och 2008 - en summa som gör satsningen till den största enskilda kommunala investeringen under perioden 2007-2009.
Men trots de höga summorna och en osäker framtid för landets hamnar anser kommunen att investeringen är nödvändig. Utvecklingen går mot större fartyg och dagens farled räcker enligt kommunen inte till.
- För att hamnen ska bli mer konkurrenskraftig måste vi göra det här. Hamnen har stor potential och vi vill att den ska ha en viktig funktion för sjöfarten i Östersjön, säger kommunens utvecklingsledare Bruno Nilsson.
Han får medhåll av Carl-Johan Carlstedt, vd på hamnoperatören VLI.
- För att kunna ta emot större fartyg måste farleden anpassas. Vi har jobbat med projekt som spruckit för att dagens begränsning i farleden gjort att vi inte kunnat ta emot fartyg, säger han.
Datumet för när arbetet kan sätta i gång är ännu inte satt, men enligt kommunens planering är det troliga att det påbörjas i slutet av 2007. Innan dess återstår dock mycket att göra - en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram, tillstånd sökas och bland annat miljödomstolen måste godkänna planerna.
I början av november genomfördes ett samråd med länsstyrelsen, där tjänstemän kom med flera synpunkter på satsningen. En rad allmänna intressen berörs av förändringen, med fågelskydd intill farleden, närheten till naturreservat och Natura 2000-området på Gränsö och ett landskapsbildsskydd i skärgården som kan påverkas av en större farled.
Svallvågor från de större fartygen kan också påverka naturen, och länsstyrelsen vill att kommunen tar hänsyn till dessa faktorer när miljökonsekvensbeskrivningen görs.
Dessutom vill man att kommunen utreder vilka de marinbiologiska konsekvenserna blir av projektet, när tång och växter på havsbotten muddras bort.
Kontakt bör också tas med Kalmar läns museum för att undersöka eventuella vrak på havsbotten, enligt länsstyrelsen.
- Nu tar vi ett antal parallella steg framåt, med bland annat simulering av fartyg i den planerade farleden så att vi vet att den blir sjömannamässigt bra, säger Bruno Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter