Ny reform uppmuntrar flitiga gymnasieelever
Ämnesfördjupning ska premieras framför breddning. Flit ska belönas och taktikläsning minska. Det är huvuddraget i en ny reform som berör många elever på gymnasiet.
I dag kan en elev få maximalt 20 poäng när gymnasiestudierna är avklarade. För att uppnå det värdet krävs högsta betyg i samtliga kurser.
Från 2010 ökar maxpoängen till 23. De extra poängen delas ut till elever som väljer att fördjupa sig i matematik eller språken franska, tyska och spanska. Eleverna kan också knipa ett extra poäng om de väljer fördjupningsstudier inom sitt gymnasieprograms ämnesområde.
? Tanken är att stimulera fördjupade kunskaper. De elever som väljer att
fördjupa sig i ett ämne får betalt för sin arbetsinsats tidigare genom
att de får dessa meritpoäng, säger Christer Lundh, rektor på gymnasiets
samhälls-och naturvetenskapliga program.
Elever som börjar på gymnasiet nästa höst kommer att kunna söka till högskolan först när det nya reglerna trätt i kraft. Men nuvarande gymnasielever riskerar att komma i kläm mellan systemen.
? Det nya systemet innebär att de elever som nu har börjat sitt andra år på gymnasiet och går ut år 2008, och kanske sedan tar ett sabbatsår, kommer att konkurrerera med sökande som kan ha 23 poäng.
? Om de inte gör rätt val redan nu har de sämre möjligheter att komma in på vissa högskoleutbildningar.
För att få tillgodoräkna sig de nya meritpoängen måste elevernas kunskapnivå ligga över behörighetskravet när de söker en högskoleutbildning. Krävs exempelvis matematik A får sökande en extra poäng först om de läst matematik B.
? För moderna språk får man ett extra poäng om minsta behörighetskravet är steg 3, och man läst steg 4. Det blir alltså viktigt att komma upp i steg 4.
Hittills har det lönat sig att läsa många kurser på nybörjarnivå, i stället för att traggla sig igenom en fortsättningskurs i matte som kräver betydligt mer ansträngning. Det nya systemet sätter stopp för denna taktik.
? Jag brukar säga att eleverna varit både smarta och lata. De har valt den enklaste vägen att få så höga betyg som möjligt. Men nu ska man välja fördjupning i stället för bredd.
Beslutet om de förändrade reglerna fattades i somras och har gett rektorerna kort om tid för information och omställning. Redan nu har 20-30 elever begärt att bli flyttade till kurser som kan leda till extrapoäng.
Tillströmningen till franska- och tyskaundervisning gör att klasser nu måste delas och personal flyttas om.
Tanken med det nya systemet är att eleverna även ska uppmuntras att vara flitiga under gymnasietiden. Att ha ett meritvärde direkt från gymnasiet blir mer fördelaktigt jämfört med högskolesökande som av olika anledningar valt att komplettera sina betyg.
? De extra meritpoängen blir inte möjliga att få på komvux.
Gymnasieelever får därmed mindre konkurrens från sökande som läst på komvux.
VT träffar några elever på samhällsprogrammet som fått en tuff start på
höstterminen. De är överens om att det nu ställs högre krav på att tänka långsiktig och prioritera för att få så höga meritvärden som möjligt.
? Nästa år kanske jag väljer ett annat språk i stället på det individuella valet, men då måste jag ju välja bort andra kul ämnen. Man vill ju ha en bra utbildning men det känns tråkigt att välja bort en del praktiska ämnen som gör att man kan hålla kvar skolorken, säger Lisa Andersson.
Så jobbar vi med nyheter