Nya Dodge - en tjur utan horn
"Grab life by the horn" - det är amerikanska Dodges slogan när man nu återlanserar det gamla klassiska märket i Europa. En lite yvig översättning till svenska skulle väl kunna bli "ta tjuren vid hornen".
Rejält lastutrymme. Facken och avlastningsytorna är många och lastutrymmet är rejält. Men den sluttande baken begränsar förstås formatet på det man vill ha med sig .Foto: Sverker Dahl
Foto:
Egentligen finns det bara ett enda skäl att köpa en Dodge Caliber - priset! Den kostar inte mer än en liten Hyundai Elantra. Och apropå Hyundai, så har den fyrcylindriga bensinmotorn sitt ursprung hos just Hyundai.
Dodge Caliber är storleksmässigt jämförbar med en VW Golf Plus, men ser större ut tack var 17-tumshjulen, som är standard. Bilen byggs i Belvidere i Illinois på samma plattform som nya Jeep Compass. Plattformen är dock utvecklad tillsammans med Mitsubishi, som under en kort period hade "barn ihop" med DaimlerChrysler-koncernen, där Dodge och Jeep ingår.
Utvändigt ser Caliber mer grovkalibrig ut än den egentligen är. Den är exempelvis enbart framhjulsdriven, fast den ser ut som en stadsjeep, och 1,8-litersmotorn i vår provbil är bland det tröttaste jag kört på länge, dessutom med en trist karaktär. På papperet har den visserligen 150 hästar, men minst 50 av dem måste ha smitit ut genom bakluckan och de övriga vaknar inte förrän vid 6 500 varv. Då börjar man själv bli trött på allt surr.
Det finns en 2,0-litersmotor också men den är inte mycket raskare den och går dessutom bara att få med en steglös CVT-låda. Å andra sidan är den manuella lådan rätt usel och motsträvig.
Interiören är praktisk, flexibel och erbjuder massor av fack och avlastningsytor - men den är mer än lovligt plastig. Och det märks att amerikanska bilköpare inte är beredda att betala en massa pengar för detaljkvalitet och millimeterpassning. En bil är ju bara ett transportmedel som snart ska bytas ut.
På amerikanskt vis rullar den dock tyst och mycket komfortabelt. Låter man bli att jaga motorn och antar en avslappnad körstil kan man även undvika det ansträngda surrandet från maskinrummet.
Man sitter rätt bra, och framför allt högt, och förarplatsen är helt okej. Men det känns knappast som någon modern bil även om den svenske importören väntade med att ta in bilen tills den fått antisladdsystem och maximalt antal krockkuddar, vilket även inkluderar en knäkrockkudde på förarplatsen.
Så jobbar vi med nyheter