Nygammal metod kan komma till heders

Gallstensoperationerna har blivit alltmer skonsamma för patienterna. Tack vare en studie ledd av en Västerviksläkare kanske de kan bli billigare också.

Kirurgen Mats Rosenmüller arbetar som kirurg på Västerviks sjukhus. 20 procent av tjänsten är vikt för forskningsprojektet på                            Umeå Universitet.Foto: Sara Winsnes

Kirurgen Mats Rosenmüller arbetar som kirurg på Västerviks sjukhus. 20 procent av tjänsten är vikt för forskningsprojektet på Umeå Universitet.Foto: Sara Winsnes

Foto: Sara Winsnes

Västervik2011-04-15 00:00

Många svenskar vet hur ett gallstensanfall känns.

Det slår till som en smärta i magen, och följs ofta av svettningar, kräkningar och yrsel.

Mycket är känt om åkomman. Uppskattningsvis hos var fjärde svensk över 40 år har det bildats stenar i gallan. De bär stenarna ovetandes, och utan besvär fram till den dag stenen fastnar i gallgången. Det händer lyckligtvis bara i ett fall av tjugo.

Man vet att kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Överviktiga är överrepresenterade. Valet av kost spelar in, men det gör även ärftliga faktorer.

Gallstenarna kan opereras bort. Operationen är ett av de vanligaste ingreppen i svensk sjukvård. Bara i Västervik görs varje år ett hundratal gallstensoperationer.

Under många år gjordes operationen genom att kirurgen gick in i kroppen via ett 15 till 25 centimeter långt snitt under höger revbensbåge. Ett långt snitt innebar fler skadade musklar och kroppsvävnader, och mer smärta.

Efter operationen fick patienten ligga kvar på sjukhuset några dagar för smärtlindring.

På 90-talet revolutionerades operationerna när titthålskirurgin kom. Man slapp snittet, och ingreppet blev mindre smärtfyllt för patienten. Över en natt blev titthålskirurgi standard i hela västvärlden.

- Mycket för att besvären för patienten blev mindre, men kanske också för att medicinteknikföretagen drev på, säger Mats Rosenmüller, kirurg på Västerviks sjukhus.

Den stora förändringen drevs igenom utan att det gjordes särskilt mycket forskning på titthålskirurgin som metod.

Sedan i mitten av 2000-talet leder Rosenmüller en studie i Umeå universitets regi där titthålskirurgin jämförs med traditionell kirurgi, men med ett betydligt mindre snitt.

- Man kan säga att ungefär samtidigt som titthålskirurgin kom så utvecklades det en tredje metod där man gör ett snitt på bara fyra till åtta centimeter, berättar Mats Rosenmüller.

Den tredje metoden hamnade helt i skymundan av titthålskirurgin och fick aldrig något genombrott.

Under sin specialistutbildning i Umeå kom Rosenmüller i kontakt med en professor som tyckte att man borde jämföra titthålskirurgi med ingrepp med små snitt. Det blev Mats som fick leda den studien. Hypotesen var att de båda metoderna var lika bra, men att det är billigare att operera med små snitt.

En operation med ett snitt går betydligt snabbare än titthålskirurgi, och en av de högsta kostnaderna inom vården är timkostnaden för operationssalar.

- På många sjukhus är operationssalar en brist. Kan man få ner operationstiderna så kan man minska vårdköerna, säger Mats Rosenmüller.

På Umeå universitetssjukhus och Lycksele lasarett har 353 patienter opererats antingen med titthålskirurgi eller med små snitt. Varje operation och den efterföljande återhämtningen för patienten har dokumenterats på 600 punkter. Man har mätt kostnader och komplikationer, men också patientens upplevelse av behandlingen. Patienten har fått bedöma sin livskvalitet vid flera tidpunkter, inte bara i samband med operationen, utan också vid ett antal tidpunkter efter operationer för att få en bild av återhämtningen.

- På så sätt får vi en bild av om det finns några skillnader i välbefinnande för patienten. Det kan ställas mot skillnaderna i kostnaderna. Man kan få ett krontal på skillnaden i välbefinnande, säger Mats Rosenmüller.

2007 återvände Mats Rosenmüller till sin gamla arbetsplats Västerviks sjukhus. I tjänsten ingår 20 procents forskning. Han jobbar på distans mot Umeå universitet.

- Det går bra. Det praktiska arbetet i studien är avklarat. Nu återstår att sammanställa all statistik och att skriva rapporter. Det är arbete som går att göra på distans, berättar han.

Periodvis har personalsituationen på kirurgen i Västervik gjort att han fått dra ner på forskningen, men i vår hoppas han att den första vetenskapliga artikeln utifrån forskningsresultaten ska kunna publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Än är testresultaten inte klara, men enligt Rosenmüller ligger de två metoderna nära varandra kvalitetsmässigt. Båda metoderna innebär stora fördelar för patienten jämfört med gamla tiders gallstensoperationer.

- Tidigare fick patienten ligga kvar några dagar på sjukhuset. I dag är det inte ovanligt att man kan åka hem samma dag, eller efter en natt på sjukhuset. Oavsett om man använt titthålskirurgi eller operationer med mindre snitt, berättar han.

Forskning i Västervik
I en artikelserie presenterar VT den forskning som bedrivs på Västerviks sjukhus.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om