Den analysen gör Annika Wallenskog, sektionschef på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Det utjämningssystem som finns nu ger Västerviks kommun ett generellt statsbidrag på 9 005 kronor per invånare och år. Räknat på en befolkning om 36 000 personer blir det 324 miljoner kronor per år.
Syftet med systemet är att utjämna skillnader mellan kommuner, till exempel om en kommun har många gamla som behöver mer vård och omsorg. Som Västervik.
Men det finns ett förslag till nytt utjämningssystem. Om det skulle införas skulle Västerviks kommun i stället få 10 055 kronor per invånare - eller 37 miljoner mer per år i statsbidrag.
- Och det är ju ganska mycket pengar, konstaterar Wallenskog.
SKL räknar med cirka 40 kommuner kommer att få underskott i sina bokslut för 2011, enligt preliminära siffror.
Ett gemensamt problem för många av dem är att de tappar invånare. Det är svårt att dra ner på kostnaderna i samma takt, och då blir det bekymmer.
Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom på SKL, säger att det inte är ovanligt att det dyker upp saker i slutet av året som försämrar resultatet. Han vet fler kommuner än Västervik som har drabbats av det.
Vad händer om en kommun inte uppfyller balanskravet?
- Det händer egentligen ingenting. Man ska uppfylla balanskravet, men det finns inga sanktioner. Man blir inte bötfälld. Men revisionen kommer ju att reagera, säger Stefan Ackerby.
Det som kan hända, och som har hänt vid några tillfällen, är att kommunstyrelsen eller nämnden inte beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Men det är ovanligt.