Orädda pingviner
- Självklart är det också högintressant att bryta is i polarområdena. Oden är med sin skrovform och sluttande, helt platta stäv specialbyggt för tjock, hård polaris, säger 34-åriga Linda Svenson från Göteborg som flera gånger i samband med forskningsexpeditioner besökt polarområdena under sina tre och ett halvt år som styrman på Oden.
Vid Arktis var Linda även tidigare då hon jobbade på passagerarfartyget Origo.
Linda Svenson är hemma sedan några veckor medan Oden ligger på varv i Landskrona för bottenmålning och renovering av de stora propellrarna under akterskeppet.
I mitten av augusti mönstrar hon på igen för att köra Oden under en månadslång forskningsexpedition via Svalbard och vidare till farvattnen utanför Grönlands ostkust. Där ska forskarna undersöka havsbotten, i syfte att fastställa Grönlands landgränser.
- Nu senast kom jag hem från min tredje expedition ned till Antarktis. Där var vår huvuduppgift att bryta is till och från den amerikanska forskningsstationen McMurdo i Rosshavet. Med Oden bryter vi uppemot två meter tjock och hård is med en kontinuerlig fart av tre knop, berättar Linda.
- Då kör vi vad vi brukar kalla "ankgång" där vi låter fartyget vagga sig fram genom att med enorma pumpar snabbt förflytta stora vattenvolymer mellan barlasttankar inombords, från den ena sidan till den andra. Om vi ändå fastnar tar vi bara ny sats och kör rakt upp på isen och mosar sönder den. Förskeppet är byggt i 60 millimeter tjock stålplåt och har inte en enda buckla.
- Hoppressade isvallar är bökigast men Oden har faktiskt klarat att en gång forcera en nio meter hög isvall.
Med ombord på expeditionerna brukar finnas vetenskapsmän från en rad olika länder, vilka forskar kring is, klimat, luft- och vattenströmmar, havens salthalter, vattentemperatur, sälar och mycket annat.
- Senast undersökte forskarna bland annat varför det bildas så mycket mer is i Rosshavet än i det intilliggande Amundsen-havet. Troligtvis beror detta, enligt utlagda mätbojar strax ovanför botten på tretusenmeters djup, på en undervattensström som för in ett par grader varmare vatten i Amundsenhavet.
I Antarktis är det bra väder nästan jämt, medan det i Arktis, uppåt Nordpolen, ofta kan vara dimmigt.
- På Antarktis, längst ned i söder, har djuren inga fiender på land och är därför totalt orädda för människor. Exempelvis pingvinerna är jättemysiga och knallar ända fram till oss för att kolla vad vi gör om vi har förtöjt vid iskanten och gått ut på isen.
- På Arktis finns det isbjörnar. De kan ligga och lura länge vid sälarnas permanenta lufthål och när sälen till sist dyker upp för att andas dödas den av björnen.
Linda berättar att man på Svalbard på grund av den stora närvaron av isbjörn alltid måste ha med en person med gevär med sig när man beger sig ut i den oerhört vackra naturen.
- Först skjuter man signalskott, men fortsätter ändå björnen mot dig ska du skjuta för att döda, säger Linda som även besökt platser som till exempel Vitön, där Andree-expeditionens medlemmar 1930 sensationellt återfanns döda, 33 år efter att de spårlöst försvann.
- Jag var exakt på den plats där Andree, Strindberg och Fraenkel döende låg och tynade bort i sitt lilla tält.
I månadsskiftet september/oktober återkommer Linda till Västervik för att till egna, unika bilder på Västerviks Museum hålla ett spännande föredrag om sina resor till bland annat Arktis, Antarktis och Svalbard. Det är Klubb Maritim som bjudit in henne, men även alla andra intresserade är välkomna.
Om isbrytaren Oden
Oden har arktisk isklass, vilket möjliggör säkra transporter av expeditioner till Arktis och Antarktis. Oden anses allmänt vara en av världens bästa oljedrivna isbrytare. Den är Sveriges största isbrytare och byggdes 1988. 1991 blev Oden det första västerländska ytfartyget som nådde Nordpolen.
När Oden far fram genom isen brakar det som av åska. Det skakar och vibrerar och ibland lutar hela fartyget när bara ena sidans barlasttankar fyllts med vatten.
- Oden är något annorlunda jämfört med andra fartyg genom att hon är bredare i den helt tvära fören än i aktern, säger Linda Svenson.
Under isbrytning spolas stora mängder vatten från tolv munstycken i fören längs sidorna för att smörja skrovet och spola undan is som brutits loss. Oden har inga propellrar i fören som många andra isbrytare.
"Vattensmörjningssystemet" kan även användas för jetdrift och få förskeppet att förflytta sig i sidled, berättar Linda.
Stora pumpar transporterar vatten från sida till sida, så att fartyget vaggar sig fram som en anka när hon bryter is. Den platta, sluttande stäven gör att Oden glider upp på iskanten och sedan knäcker sönder den.
- En stor iskniv under förskeppet delar sedan isen, skrovformen gör att isflaken skickas iväg åt sidorna in under den fasta isen. På så vis får vi en nästan helt isfri ränna bakom oss, säger Linda.
Oden är 107 meter lång och 31 meter bred och har ett deplacement på 13 000 ton. Djupgåendet är 7-8,5 meter och fartygets aktionstid är 100 dygn. Fyra åttacylindriga dieselmotorer ger totalt 24 500 hästkrafter till de stora propellrarna.
Med Ostindiefararen till Kina
Mellan 2005 och 2007 seglade Linda Svenson i flera månader med Ostindiefararen Götheborg till Kina. Då bytte hon polarkyla mot tropisk hetta.
- Jag var med ombord som jungman från Djakarta till Kanton, och sedan vidare till Shanghai. Under tre veckor gick vi enbart för segel. Maskinen startade vi inte förrän vi skulle gå uppför Pärfloden i Kina. Götheborg seglade snabbt och tog faktiskt även bra höjd på kryssen. Hela Kinaresan, med människorna och alla naturscenerier, är ett fantastiskt minne, berättar Linda.
Hela tiden var det otroligt hett ombord och närmare hundra procents relativ luftfuktighet.
- Vi hade ingen luftkonditionering ombord, därför sov vi i regel under bar himmel uppe på däck. Det var verkligen mysigt att ligga och titta på Södra Korset tills man somnade, säger Linda.