Öländsk satsning på hälsorot
Ända sedan fornnordisk tid har rosenrot använts inom folkmedicinen, framförallt för att öka den fysiska prestationsförmågan. På senare år har den nordiska roten blivit alltmer populär som hälsopreparat och på Öland har man startat ett projekt där man odlar rosenrot i större skala.
Sadlat om. Sune och Görel Sigvardsson har minskat ner sitt jordbruk och i stället börjat satsa på rosenrot. De har även provat andra rötter.
Foto: Fotograf saknas!
Tillsammans med bland andra schisandra, ginseng och rysk rot tillhör rosenrot gruppen adaptogener. Dessa växter har fått sitt namn på grund av sin förmåga att anpassa sin verkan till kroppens behov. De strävar efter att normalisera kroppens funktioner (från engelskans adapt) - när kroppen är uppstressad går man ner i varv och när den är utmattad går man upp i varv. Förespråkarna menar att växten ger ökad koncentrationsförmåga, man blir piggare och mera stresstålig.
Historiskt har rosenrot plockats vilt. Men allteftersom efterfrågan ökat finns det inte tillräckligt med rosenrot naturligt. Därför har man på Öland börjat titta på möjligheterna att odla växten i större skala. Projektet, som kommer att fortsätta i minst tre år till, finansieras och ägs av Länsstyrelsen i Kalmar. Samarbetspartners är Torslunda Försöksstation som tillhör Alnarps Jordbruksuniversitet och Högskolan i Kalmar.
Försöksodlingarna är förlagda till tre öländska gårdar och även en fjärde gård har börjat odla rosenrot i större skala.
Sune och Görel Sigvardsson i Törnbotten på mellersta Öland började odla rosenrot 2002, när de sålde gårdens djur och minskade ner på sitt jordbruk. Nu odlar de ekologiskt helt och hållet och har börjat satsa på rosenrot i större skala.
De har provat flera olika sorters rötter, bland annat från Lettland. Av en enda rot har de en gång lyckats få 67 plantor, berättar de när vi vandrar runt på deras gård och tittar på de fält där rosenroten odlas.
- Då var de så små att vi fick ta dem med pincett, skrattar Görel.
Innan plantorna sattes ut på fältet fick de gro i blomlådor, eftersom det allra svåraste är att få fröerna att gro, vilket kan ta upp till sex månader, förklarar Sune.
Med oss på rundvandringen är Sara Hedman, som drog igång Ölandsprojektet för tre år sedan och nu fungerar som samordnare. Hon blev själv hjälpt av rosenrot när hon genomgick en kris för åtta år sedan och kan sägas vara eldsjälen i sammanhanget.
- I projektet tittar vi på odlingsteknik, vidareförädling, bland annat torkning, samt marknad och försäljning. Analyser från Torslunda Försöksstation visar hur vi ska gå vidare med den odlingstekniska biten för att få fram rosenrot av bra kvalitet, förklarar hon.
Att rosenroten är av god kvalitet är viktigt för att den rätta effekten ska uppnås. Sara Hedman, som även håller föredrag om rosenrot och har skrivit boken "Mirakelörterna som skyddar dig", är noga med att poängtera att det är viktigt att titta på kvaliteten på preparaten. Det extrakt som fått bäst resultat, i de studier som är gjorda, är äkta arktisk rosenrot - original arctic root extract.
Christian Thaning är försöksledare på Torslunda Försöksstation. Han berättar att de från försöksstationens sida egentligen visste väldigt lite när de började projektet.
- Roten innehåller ju ett antal ämnen som är intressanta för naturmedicin. Ska man göra storskaliga odlingar, för att så småningom göra preparat med rosenrot, så måste man veta vilka koncentrationer av de här ämnena man kan få på odlad mark, säger han.
Det är dessutom väldigt annorlunda odlingsbetingelser på en välvattnad och välgödslad åkerjord jämfört med en klippskreva uppe i fjällen.
Intresset för rosenrot finns även i våra grannländer Norge och Finland. I Ryssland har intresset varit stort sedan länge. Även USA har börjat få upp ögonen för rosenrot och när det sätter ordentlig fart där blir efterfrågan enorm, tror Christian Thaning.
Men fortfarande finns det många frågetecken runt att odla en fjällväxt på sydligare breddgrader. En viktig aspekt är att få ner odlingstiden. I fjällen kan rosenroten växa många tiotals år, medan man, för att få ekonomi i det, inte kan låta den odlade roten växa mer än ett par år.
- Vi måste även ha lite mer kunskap om odlingssystemet och ogräsproblematiken för att kunna bedriva kommersiella odlingar, menar Christian Thaning.
För att förebygga ogräsangrepp provar man nu att odla på plastlister på marken. I förlängningen kommer man på Torslunda försöksstation att titta på tillväxten och vilken skörd samt vilken koncentration man kan få fram av de välgörande ämnen som efterfrågas. Förhoppningen är att projektet inom en inte alltför lång framtid kommer att knyta alltfler odlare till sig.
Rosenrot
Det finns cirka 200 arter av rosenrot, den som växer här i Norden heter Rhodiola rosea. Förutom i Norden och Sibirien växer Rhodiola rosea vilt på Grönland och i norra Kanada.
Rosenrot har haft många lokala namn; samerna kallade den fjällkaktus, norrmännen kallade den hårvokst, smörbukk, systerrot, kalvdans och takgull.
Tillsammans med bland andra schisandra, ginseng och rysk rot, tillhör rosenroten gruppen adaptogener. Dessa växter har fått sitt namn på grund av sin förmåga att anpassa sin verkan till kroppens behov, de strävar efter att normalisera kroppens funktioner - från engelskans adapt. Är man uppstressad går man ner i normalläge och är man slö så sker det en ökning till ett normalläge.
Källa: www.rosenrot.se
Rosenrot har haft många lokala namn; samerna kallade den fjällkaktus, norrmännen kallade den hårvokst, smörbukk, systerrot, kalvdans och takgull.
Tillsammans med bland andra schisandra, ginseng och rysk rot, tillhör rosenroten gruppen adaptogener. Dessa växter har fått sitt namn på grund av sin förmåga att anpassa sin verkan till kroppens behov, de strävar efter att normalisera kroppens funktioner - från engelskans adapt. Är man uppstressad går man ner i normalläge och är man slö så sker det en ökning till ett normalläge.
Källa: www.rosenrot.se
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!