Enligt Harald Hjalmarsson fanns det tre skäl till att Västervik gick in i Trästadsprojektet:
Det finns fina kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer framförallt i Västervik och Gamleby med trähus.
Det finns ett stort antal arbetsillfällen i kommunen som är knutna till träindustrin.
Det byggs mycket i kommunen. Trästadsprojektet skulle kunna vara ett sätt att höja kommunens attraktivitet.
Om några månader hoppas han att Västerviks deltagande ska ha gett två resultat: Efter nyår ska de småländska deltagarna samlas i Lammhult och börja jobba med ett gemensamt strategidokument. Det ska lämnas över till regeringen. Förhoppningen är att det ska hjälpa till att stärka den svenska träindustrins konkurrenskraft,
På det lokala planet räknar han med att kommunstyrelsen ska kunna peka ut ett område för en samlad trähusbebyggelse. Det ska vara en bebyggelse som kan väcka riksintresse.
- Det handlar inte om att vi ska bygga Sveriges högsta trähus, eller något. Det ska vara modernt men passa i en småskalig småstad, säger Hjalmarsson.
En bidragande orsak enligt Hjalmarsson att det varit trögt för projektet är lågkonjunkturen. Många företag i branschen har inte orkat ägna sig åt framtidsfrågor. Han nämner nerdragningarna i Gullringen som ett exempel på hur tufft det är i branschen.
- Det märker jag när jag pratar med våra kollegor i Eksjö. Där har projektet haft en tydligare inriktning mot att skapa arbetstillfällen, men det har varit svårt att få företag att engagera sig när de samtidigt fått säga upp personal. Här i Västervik har det märkts hur tufft det varit i branschen i och med att tillverkningen upphört hos MHM.