Ordkramare som värnar det svenska språket

Språket och ordens betydelse i vid mening var ämnet för Odd Zschiedrichs föreläsning i bibliotekets vissamlingar under torsdagen. Hans besök i Västervik ingår i Smålands Akademis föreläsningsserie i Västerviks kommun.
Han konstaterade att språket är nyckeln till all mänsklig kommunikation och kontakt.
- Brister i språket kan ge oss svåra handikapp och en känsla av utanförskap, sade Odd Zschiedrich.
Som ett exempel nämnde Odd Zschiedrich Wilhelm Mobergs utvandrarserie. Efter ankomsten till Amerika fylls den beslutsamma och självsäkra Karl-Oskar av en känsla av utanförskap eftersom han inte förstår språket i det nya landet. Mobergs epos utspelar sig för 150 år sedan, men språkets funktion är detsamma i dag även om migrationsströmmarna ser annorlunda ut. Språket som redskap är en viktig del av att vara människa, och tappar vi språket förlorar vi snart oss själva.

- Vi har ett mentalt fingeravtryck, och det är språket. Hur du talar och skriver bli en del av dig själv och ditt sätt att uttrycka dig med omgivningen.
På liknande sätt fungerar dialekter som en markör för identitet och en känsla av tillhörighet och gemenskap.
- Ett ord kan vara tillgängligt i ett visst språkområde eller en dialekt. Ordet kanske tillhör en generation och en viss tid. Samtidigt kommer nya ord som äldre kanske ställer sig undrande till.

Som tidigare slottschef i Kalmar fick Odd Zschiedrichs ett bevis på hur viktigt språket är även för den nationella identiteten och självkänslan. Inför firandet av Kalmarunionen 1997 sammanställdes en utställning om unionen som bildades 1397. Vid tiden för unionsbildandet fanns ett behov av att stärka den svenska identiteten, som höll på att försvinna efter att den tyska hansan tagit kontroll över handel och samhällsliv. Den tyska dominansen innebar att Kalmarborna under medeltiden till och med skrev fullmäktigeprotokoll på tyska språket.
- Ni kan tro att nävar knöts i fickorna. Detta visar att själens fingeravtryck är språket.

Men man behöver inte gå tillbaka till medeltid för att hitta exempel på hur svenska språket riskerar trängas ut av andra språk. Moderna utbildningar vill gärna vara internationella och föreläsningar ske på engelska, trots att detta ibland skapar irritation när lärarna inte förmår uttrycka sig begripligt.
- Det är inte fel att kunna prata engelska, men vi måste samtidigt värna det svenska språket. Det är inte fel att vara lite av en ordkramare som försvar mot den anglosaxiska yran.
Som kanslichef för Svenska Akademien kommer Odd Zschiedrich ständigt i kontakt med språkfrågor. Akademien arbetar för svenska språkets renhet, styrka och höghet. Man strävar efter enkelhet och tydlighet i kommunikationen, respekt för språkets olika användningsområden, och möjlighet att bibehålla mångfald i uttryck och beskrivningar.
- Dock behöver vi kanske inte ha 160 ord för snö som eskimåerna.

På Svenska Akademien är man givetvis mån om att föregå med gott exempel, berättade Odd Zschiedrich i skämtsam ton.
- Vi får exempelvis inte säga att Svenska Akademiens ordbok ligger "online". Den finns i stället tillgänglig på nätet. Vi använder inte heller ordet mejla, utan i stället e-postar vi. Dock behöver man kanske inte krångla till det och använda ord som mellanfolklig när man talar om något internationellt.
Att utveckla sitt språk är kanske den viktigaste byggklossen för barns självkänsla och förmåga att ta till sig all annan kunskap. En viktig väg till orden och språket är skönlitteraturen.
- Skönlitteratur är vägen till både språk och självinsikt. Man kan spara på allt annat i en kommun, men fortsätt att ösa böcker över barnen.