Ovanligt att psykiskt störda begår brott

Det handlar om brott. Grova brott. Framför strålkastaren denna torsdag står Malin Hamrén, specialist i psykiatri och rättspsykiatri, chefsöverläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon inleder förläsningsdag två på Bryggaren. Det ska handla om psykiskt sjuka personer som begår grova brott och hur man bedömer deras psykiska ohälsa. Dag ett handlade bland annat om gärningsmannaprofilering och riskbedömningar av personer som begått grova brott samt sexualbrott och det allt mer växande fenomenet stalkning, alltså förföljelse. Vi kommer till det senare. Vi kastas direkt in i rättspsykiatrins snåriga värld ... häng med. Det börjar nu. I Sverige anmäls 1,2 miljoner brott varje år. 120 personer bedöms som skyldiga. 14 000 av dessa döms till fängelse och endast 350 personer döms till rättspsykiatrisk vård. Att gärningsmannen, även i grova våldsbrott, bedöms som allvarligt psykisk störd är alltså mycket ovanligt. - Ska man göra något åt våldet i stort i samhället så är det alltså inte de psykiskt störda man ska lägga sitt krut på. De begår väldigt få brott till följd av sin psykiska störning, säger rättspsykiatrikern Malin Hamrén. Vem är då denna gärningsman och vad är diagnosen? Det vanligaste är att gärningsmannen har någon typ av psykos och personlighetsstörning, i många fall schizofreni. De är oftast män (87 procent), i medelåldern och 74 procent av dem är födda i Sverige. Den vanligaste typen av brott de begått är misshandel med sina 45 procent. 10 procent av dem har begått sexualbrott och slutligen 21 procent har begått mord eller dråp. - I rättsundersökningen bedömer vi i första hand om brottet begicks till följd av den psykiska störningen och om personen är psykisk störd samt om det föreligger vårdbehov. Undersökningen används sedan av domstolen som underlag i sitt beslut om straffet ska bli fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Kruxet ligger i att bedöma om gärningsmannen verkligen varit medveten om vad han/hon gjort. Om gärningen varit uppsåtlig, alltså av ren vilja. Som exempel: En 31-årig man i norra Sverige grips för mordet på sin syster. Han var driven av föreställningen att det fanns flera exemplar av varje person. Han trodde att människor kopierade sig själva. Hans syster hade kopierat sig själv sammanlagt 17 gånger. Han upplevde detta som provocerande och dödade den 17:e kopian. Han var helt klart driven av sin vanföreställning, klart psykisk störd. Men samtidigt var dödandet uppsåtligt och planerat. Domen blev därför i lagens mening mord. Även om han själv inte riktigt begrep vad det innebar. Eftersom det fanns ett uppenbart vårdbehov av mannen dömdes han till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, det betyder på ren svenska att man inte kommer ut förrän man blir frisk. I detta fall, förmodligen aldrig.

Ovanligt att psykiskt störda begår brott

Experter inom kriminologi och rättspsykiatri har under Västerviksdagarna föreläst om allt från gärningsmannaprofiler och rättspsykiatriska undersökningar. I torsdags föreläste en av landets främsta rättspsykiatriker, Malin Hamrén.