Det var inte främst den akuta vården som fick den största delen av utebliven "produktion", som det kallas även i vården. Ungefär 1 500 operationer färre har det blivit under året, jämfört med förra. Det har gjort att det byggts upp en vårdskuld i regionen. Men riktigt hur stor den är går inte att säga, man vet inte hur många som inte sökt den vård de egentligen behöver.
Det är framförallt de icke akuta kirurgiska ingreppen som fått vänta. Det kan handla om sådant som artrosoperationer, exempelvis. Det eftersom man på grund av risken för smitta och för att skydda riskgrupper inte velat ta emot vissa patienter.
Johan Liliequist är basenhetschef för ortopedkliniken på Västerviks sjukhus. Han berättar att hans personal omdirigerades till coronaavdelningen som öppnades.
– Men mottagningsverksamheten för oss har varit igång. Om man räknar bort dem som är i riskgrupp och som har besvär som kan vänta, så har vi kunnat hålla öppet i stor utsträckning.
Han berättar att man opererat enstaka patienter, där man bedömt att det varit fara för patientens hälsa. Men operationerna har varit mycket färre än vanligt.
I och med att man haft stopp både till operation och till mottagning, har man heller ingen jättekö nu. I princip alla som man tidigare inte kunnat kalla har fått tid nu när man är i gång igen, säger Liliequist.
– Operationskön är längre än vanligt. Men förutsatt att det inte händer något med coronaläget så tror jag att vi kan vara i balans igen innan årsskiftet.
Men...
– Vi har ju inte någon kontroll över vårdskulden som finns ute i samhället, de som inte ens sökt för sina besvär ännu. Och vi vet att flera vi kallat inte kommit hit, av oro över smitta. En del har även tackat nej till operationer som kan vänta.
Egentligen kan ni alltså inte veta vad stoppet får för konsekvenser?
– Nej inte helt, men det ser bättre ut än väntat. Jag tror inte det blir en anstormning. Det är glädjande att vi verkar ha det under kontroll, det trodde jag kanske inte i våras. Jag trodde att hela 2021 skulle gå åt till att komma i balans.
Hjalmar Åselius är basenhetschef för medicinkliniken på Västerviks sjukhus. På kliniken finns flera specialiteter, varav exempelvis hjärtsjukdomar är en.
– I början när covid kom var den allmänna rekommendationen att patienter i riskgrupp inte skulle komma ifall det inte var akut. Det gör att det under flera månader gjordes väldigt få elektiva, alltså icke akuta och tidsbeställda, undersökningar.
– Nu har vi sedan en tid tillbaka börjat arbeta som vanligt, men vi har kommit efter under en tid, det är klart.
Åselius säger att det är omöjligt att veta när man är ifatt, för det beror på personalläget i övrigt, inte på hur mycket pengar man har att röra sig med.
Under förra veckan presenterade regeringen med stödpartierna Centerpertiet och Liberalerna ett paket som bland annat innebär att 166 miljoner kronor ska gå till att komma ifatt.
Om du skulle få sju miljoner i knät, skulle det lösa sig?
– Bara för att det kommer pengar innebär det inte att det är fler läkare som kan vara på mottagning och ta hand om de vi kommit efter med. Det handlar om personal.
– Det är inte bara covid som påverkar oss, det handlar om läkare som randutbildas eller är föräldralediga. Eftersom vi har ganska små marginaler kan det räcka med att två är föräldralediga samtidigt för att vi ska komma efter.