– Det är konstigt egentligen. Det är inte så många år av mitt liv som jag har bott här, men ändå känner man starkt för staden, säger Lennart Jonius i slutet av intervjun.
Han är född och uppvuxen i Västervik, men efter teknisk utbildning blev det jobb på Saab i Jönköping. Och i de trakterna blev han kvar i hela sitt liv.
Lennart bor i grannkommunen Habo, och är engagerad i SPF. Under några år har föreningen haft ett upplägg där man under vintern studerar en ort eller region, och på sommaren gör en utflykt dit.
– Vi har varit på Österlen och Västkusten. När jag sade att det finns en kust till i Sverige så mötte jag först motstånd.
Till slut gav de andra med sig. Det fick bli ostkusten och Västervik. Lennart fick hålla i trådarna.
Han har aldrig släppt kontakten med sin gamla hemstad helt. På Hornslandet har han ett fritidshus, och han har ett antal böcker med Västervikshistoria.
– Även om jag visste mycket innan så lärde jag mig mycket nytt när jag förberedde studiecirkeln..
I arbetet med studiecirklarna hittade han en koppling mellan Västervik och Habo. Utanför Habo fanns företaget Naxos, som så småningom skulle slås samman med Västerviksföretaget Slipmaterial och bli SlipNaxos. På Naxos i Habo jobbade en Frans Gustafsson som senare skulle flytta till Västervik och få en nyckelroll i hungerupproret.
I slutet av augusti kommer ett 50-tal studiecirkeldeltagare till Västervik. Då ska man bland annat hinna med en stadsvandring, besök på museet och en tur i skärgården.
Lennart lyfter just skärgården som Västerviks viktigaste attraktion:
– När vi haft besök här får jag höra att man inte visste att skärgården var så fin.