På Karstorpsskolan möts barn från hela världen

Alla är olika, men ändå lika. På Karstorpsskolan är ambitionen att dra nytta av att mer än hälften av eleverna har utländsk bakgrund. - Barnens varierande bakgrunder blir en del av undervisningen, säger läraren Lena Landers när VT gör ett besök i Västervik mest mångkulturella skola.

Rahim Ajrizi är född i Tyskland men hans föräldrars ursprung är Kosovo. Han gillar att lära sig nya språk.

Rahim Ajrizi är född i Tyskland men hans föräldrars ursprung är Kosovo. Han gillar att lära sig nya språk.

Foto: Karin Hertz

Västervik2011-04-08 00:00

Tio-åriga Djemije Bajrami sitter framför datorn. Hon parar ihop bilder med skriven text. Tillsammans med ett 30-tal andra barn på Karstorpsskolan läser hon svenska som andraspråk. Vissa barn i språkgruppen är födda i Sverige men har utlandsfödda föräldrar. Gemensamt mellan eleverna är att de talar ett annat språk än svenska hemma.

Djemije är född i Sverige men hemma pratar hon oftast romani. Klasskamraten Kwan Dangthangkham, från Thailand, kom till Sverige när hon var drygt 1 år gammal.

- Jag tycker NO är väldigt roligt, vi lär oss massor om djur, säger Kwan samtidigt som hon bläddrar fram till dagens övningar i språkboken.

Bredvid dem sitter Kerstin Holm, lärare i svenska som andraspråk. Hon berättar att barnens olika nationaliteter är en del av undervisningen på skolan. De brukar ofta ta fram kartan och titta på varandras länder och dela med sig av sina erfarenheter.

Rektor Inger Collin leder oss genom skolbyggnaden. Vi ska få hälsa på hos årskurs tre.

- Totalt sett har strax över 50 procent av skolans elever utländsk bakgrund. För oss som jobbar här, och för barnen, är det inget konstigt. Vi försöker alltid dra nytta av att vi är en mångkulturell skola och lära oss av varandra, säger hon när vi rör oss genom korridorerna.

Samtidigt tror skolans ledning på en mer omfattad integration. Sammanslagningen med Fågelbäret som är planerad till hösten tas emot med öppen hand från skolan.

- I vissa av klasserna här på Karstorpsskolan har så många som 75 procent av eleverna utländsk bakgrund. Samtidigt som det är en styrka i undervisning kan det också bli en svaghet, säger Inger Collin och fortsätter:

- Forskning visar att det är bra för alla elever när det är en jämn fördelning av elever med invandrarbakgrund och elever med svenska föräldrar. Då finns det goda förutsättningar för inlärning och utveckling.

Väl framme vid årskurs tre. Barnen tittar förväntansfullt mot oss. På väggarna syns ritade flaggor från världens alla hörn. Barnen har också skrivit små böcker om sina respektive hemländer som hänger synligt i korridoren. I den här klassen representeras sju olika länder.

- Min bok handlar om Tyskland. Jag är född i Tyskland men mina föräldrar kommer från Kosovo, säger Rahim Ajrizi.

Barnen berättar att de brukar lära sig ord från sina kamraters språk. Det är bra, tycker de, att det är blandat. De berättar att de brukar forska i varandras olika traditioner och kulturer.

- De tycker att det är väldigt spännande att prata om de olika länderna, många tycker det är kul att prata om vilka valutor det finns, berättar klassens lärare, Lena Landers och fortsätter:

- Det mångkulturella gör att det blir en stor förståelse för att alla på skolan är olika. Det ger eleverna en social kunskap som de förhoppningsvis kommer ha med sig hela livet.

Västervik & världen
Västervik & världen är en artikelserie i VT där vi tittar närmare på frågor som rör invandring, integration, fördomar och rasism.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om