På landsbygden ger man mer i kollekt än inne i stan
Det är stor skillnad på hur frikostiga människor är med kollekten i Västerviks kommun. Landsbygdens kyrkobesökare lägger betydligt mer pengar i håven än kyrkobesökaren i stan.
Anders Björkman är kyrkvärd i S:t Petri kyrka och har ansvaret för att samla in kollekten från kyrkobesökarna.Foto: Anders Steiner
Foto: Anders Steiner
- Jag är inte förvånad över siffrorna. Jag tror nog man har en liten annan syn på kollekt på landet. Inne i stan finns det också flera organisationer som samlar in pengar.- Det är mer sekulariserat i tätorten. Vid de internationella insamlingarna ser man ofta att just små församlingar samlar in mer pengar per person. Det är säkert också så att en högre procentandel av församlingen går i kyrkan på landet än i stan. Man månar nog mer om sin bygd och sin kyrka ute på landet.Domkapitlet bestämmer vilka datum församlingarna ska samla in församlingskollekt, rikskollekt respektive stiftkollekt. Det är en typ av kollekt i taget.- Den enskilda församlingen bestämmer själv till vilket ändamål församlingskollekten ska gå.Vissa församlingar i landet har börjat med "kollektomat", en apparat för bank- och kontokort. Något för Västervik?
- I augusti 2007 var vi på studiebesök i S:ta Maria kyrka i Helsingborg. Där fick vi bland annat se hur just en kollektomat fungerar. Vi är inte främmande för en sådan framtida utveckling i Västervik men vi har dock ännu inte tagit något beslut, säger Britt Alf.Sveriges allra första kollektomat testades redan för sex, sju år sedan i Linköpings stift, i Aneby församling i Östergötland.Där blev den dock ingen större hit.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!