På landsbygden ger man mer i kollekt än inne i stan

I Törnsfall lade de 535 församlingsmedlemmarna i snitt 42:70 kronor per person under 2008. Inne i tätorten har Västerviks församling 17 806 medlemmar, som lade totalt 225 783 kronor i kollekt. Det gör ett genomsnitt på blott 12:68 kronor per person. Gladhammar/Västrum är en annan församling där medlemmarna lägger mycket i kollekthåven. Förra året blev det 51 066 kronor på 1 769 församlingsmedlemmar, vilket gör ett snitt på 28:90 kronor per person. I hela Linköpings stift samlades förra året in 7 964 000 kronor. De cirka 420 000 kyrkotillhöriga medlemmar i stiftet lade alltså i snitt knappt 19 kronor per person i kollekt. Den totala kollekten utgörs av tre delar: församlings-, riks-och stiftskollekt. Då inrapporteringen av just församlingskollekt till Svenska kyrkans datasystem numera är frivillig, och 11 av 14 församlingar i Västerviks kommun valt att ej rapportera in församlingskollekten, har VT jämfört endast de tre församlingar som rapporterat in den totala kollekten. Kyrkoherde Britt Alf i Västervik, är vi snålare i stan eller är det helt enkelt så att en större andel av församlingen går i kyrkan på landsbygden?
- Jag är inte förvånad över siffrorna. Jag tror nog man har en liten annan syn på kollekt på landet. Inne i stan finns det också flera organisationer som samlar in pengar. - Det är mer sekulariserat i tätorten. Vid de internationella insamlingarna ser man ofta att just små församlingar samlar in mer pengar per person. Det är säkert också så att en högre procentandel av församlingen går i kyrkan på landet än i stan. Man månar nog mer om sin bygd och sin kyrka ute på landet. Domkapitlet bestämmer vilka datum församlingarna ska samla in församlingskollekt, rikskollekt respektive stiftkollekt. Det är en typ av kollekt i taget. - Den enskilda församlingen bestämmer själv till vilket ändamål församlingskollekten ska gå. Vissa församlingar i landet har börjat med "kollektomat", en apparat för bank- och kontokort. Något för Västervik?
- I augusti 2007 var vi på studiebesök i S:ta Maria kyrka i Helsingborg. Där fick vi bland annat se hur just en kollektomat fungerar. Vi är inte främmande för en sådan framtida utveckling i Västervik men vi har dock ännu inte tagit något beslut, säger Britt Alf. Sveriges allra första kollektomat testades redan för sex, sju år sedan i Linköpings stift, i Aneby församling i Östergötland. Där blev den dock ingen större hit.

På landsbygden ger man mer i kollekt än inne i stan

Det är stor skillnad på hur frikostiga människor är med kollekten i Västerviks kommun. Landsbygdens kyrkobesökare lägger betydligt mer pengar i håven än kyrkobesökaren i stan.