Pengarna räcker inte till underhåll av hus
Anslaget till fastighetsunderhåll av kommunens byggnader är alldeles för litet. Några byggnader kan till och med vara så dåliga att det skulle bli bättre ekonomi att riva och bygga nytt.
Behöver underhåll. Bostadsbolaget anser att anslaget för underhåll av kommunens byggnader måste höjas ordentligt. Några byggnader som är i behov av upprustning är förskolan Arabia, rådhuset, Karstorpsskolan och förskolan Björken.Foto: Anders Liljegren
Foto:
Det räcker inte på långa vägar. Jan Jakobsson, underhållsansvarig, gör i ett brev till kommunen bedömningen att man egentligen skulle behöva 34 miljoner kronor om året.
Målet för Bostadsbolaget är att 90 procent av anslaget ska användas till planerade insatser för att hålla byggnaderna i bra skick. Tio procent ska gå till oförutsedda händelser under.
Det dåliga skick som många kommunala byggnader är i har gjort att "akutandelen" stigit. I dag går snarare 30 procent till akuta insatser. Finns det inte tillräckligt med pengar till det planerade underhållet kan det bli en ond spiral där sämre skick på byggnaderna leder till än fler kostsamma akutinsatser.
Det finns också en ekonomisk risk med att snåla på underhållet. Värdet på fastigheterna kommer att sjunka om de inte hålls efter, enligt Jakobsson.
I brevet skriver Jan Jakobsson att det till och med kan vara så att kommunen skulle vinna på lång sikt att riva vissa byggnader och bygga nytt.
Till VT vill han inte peka ut några sådana byggnader. Först måste Bostadsbolaget utreda.
Däremot pekar han på effekter av det eftersläpande underhållet. Västerviks kanske centralaste byggnad, Rådhuset, ser inte snygg ut utvändigt.
Han konstaterar dock att två andra tidigare sorgebarn i Västerviks centrum fått pengar för en utvändig renovering: Annagården och turistbyrån.
En brist enligt Jakobsson är att det finns flera förskolor i kommunen som byggts som provisorier när barnkullarna varit stora. Sedan har provisorierna levt kvar.
Han jämför de kommunala byggnaderna med bostadshusen som byggdes under miljonprogrammet.
- Under de tio år som gått har man gjort stamrenoveringar. Många skolor i kommunen befinner sig i samma skede. På många byggnader syns inte behoven utvändigt.
Ett bekymmer som han ser det är de stora ytor glas som finns på många skolbyggnader. Det leder till energiförluster.
I fastighetsunderhållet ingår inte bara själva byggnaderna. Det finns skolgårdar med utslitna asfaltsytor och stängsel som behöver bytas.
- Utemiljöerna är vid en del skolor och dagis så eftersatta att vi inte kan garanterar säkerheten för barnen, skriver Jacobsson till kommunen.
Underhållsbehovet sträcker sig inte bara till centralorten. Jan Jacobsson nämner Överum, Hjorted och Totebo som orter där insatser skulle behöva göras.
Hur kommer läget att vara om fem år om inget görs?
- Det är svårt att säga, mer än att det kommer att vara ännu svårare, svarar Jacobsson.
Så jobbar vi med nyheter