Placerar ingen felaktigt i särskola

I Västerviks kommun är det ingen elev som placeras i särskola på felaktiga grunder. Det menar psykolog Jan Lörelius. Däremot kan en del elever utvecklas under tiden i särskola, så att de inte längre behöver gå kvar där.

Psykolog Jan Lörelius har jobbat med barn i särskolan i över tio år. När han började var Västervik en av få kommuner som anställde en psykolog för att jobba enbart med detta.Foto: Anders Steiner

Psykolog Jan Lörelius har jobbat med barn i särskolan i över tio år. När han började var Västervik en av få kommuner som anställde en psykolog för att jobba enbart med detta.Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

Västervik2011-05-26 00:00

För en tid sedan uppmärksammades ett fall i Vellinge kommun, där två tvillingbröder felaktigt hade placerats i särskola under fem års tid. Malmö tingsrätt har slagit fast att kommunen ska betala skadestånd till dem.

Men i Västerviks kommun är det ingen som går i särskolan, som inte borde göra det, enligt Jan Lörelius.

- Mig veterligen har vi ingen som är felaktigt placerad. Dem har vi skrivit ut, eller så har de slutat.

Förra året gjorde Skolinspektionen en granskning av placeringar i särskola. Totalt 715 placeringar kontrollerades, i 30 kommuner. Samtliga kommuner får kritik. I vissa fall handlar det om allvarliga brister.

Enligt Jan Lörelius får de psykologiska och pedagogiska utredningarna oftast godkänt. Bristerna återfinns i de medicinska och sociala utredningarna.

- Även om vi inte är granskade, är bedömningen att vi skulle hamna i ungefär samma läge, säger han.

När Jan Lörelius började jobba med detta, i oktober 2000, var Västerviks kommun ganska ensam om att anställa en psykolog som enbart skulle jobba med särskolan. Han fick i uppdrag att gå igenom alla eleverna i särskolan.

Särskolan hade då successivt vuxit, delvis på grund av ökat antal barn, men också på grund av besparingar i den ordinarie skolan, med färre vuxna och fler barn.

Inför höstterminen 2001 fanns det plats för 63 elever i särskolan på Skogshaga i Västervik. Utöver dem var det ett 20-tal elever som formellt sett var mottagna i särskolan, men som det inte fanns plats för. De fick tillsvidare gå kvar i sina gamla klasser, med vanlig undervisning.

Det var ett problem för Västerviks kommun, eftersom Skolverket krävde att de elever som hade fått beslut om mottagande i särskola, också skulle få sådan undervisning.

Det löstes genom att låta eleverna stanna kvar på sina hemskolor och få särskild undervisning där.

Senare kom en nationell utredning som tog upp just den möjligheten: att låta eleverna gå kvar i sin gamla klass, men följa särskolans kursplan.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att inkluderande undervisning var det som skulle gälla i första hand i Västerviks kommun.

I dag är det 25 elever i årskurs 1-10 som går på särskola i kommunen. De går antingen på Fågelbäret eller Ludde. Dessutom finns det tolv elever som följer särskolans kursplan på sin hemskola.

Detta kan jämföras med drygt 100 elever i särskolan för tio år sedan, inklusive de 20 i kön.

Skäl till särskola

I dag är särskolan till för barn som inte bedöms klara grundskolans mål, på grund av en utvecklingsstörning, autism eller en förvärvad (inte medfödd) hjärnskada.

Från och med halvårsskiftet får barn med autism inte gå i särskola. De ska gå i vanliga klasser, men få undervisning i särskilda grupper, som exempelvis Aspergerspåret.

Det är ovanligt att någon börjar särskolan redan i årskurs 1. Det vanligaste är någon gång mellan årskurs 3 och 6.

Det förekommer också, tvärtemot vad man tidigare har trott, att lindrig utvecklingsstörning "växer bort" när eleverna är i åldern 16-17 år, och då kanske de inte behöver gå i särskolan längre.

Om föräldrarna säger nej, placeras inte barnen i särskola.

Källa: Jan Lörelius

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om