Politikerna skyller på varandra för oron över skolan

Förra kommunalrådet Dan Nilsson (S) tycker att majoritetens hantering av skolbesparingarna skapar onödig oro: "Onödigt att gå ut med förslag som aldrig kommer att hända".

Harald Hjalmarsson (M) säger att förra kommunalråd Dan Nilsson (S) hade bättre förutsättningar att genomföra skolförändringar, men att de inte tog chansen. "Det borde gjorts redan igår", säger Hjalmarsson.

Harald Hjalmarsson (M) säger att förra kommunalråd Dan Nilsson (S) hade bättre förutsättningar att genomföra skolförändringar, men att de inte tog chansen. "Det borde gjorts redan igår", säger Hjalmarsson.

Foto: Kollage

Västervik2023-02-03 17:00

– Om man inte menar allvar med allt, hantera det på ett klokare sätt så att vi slipper oron bland föräldrar, lärare och elever, sade Nilsson (S) efter kommunstyrelsens senaste sammanträde. 

Kommunstyrelsen skulle egentligen tagit ställning till en utredning om skolstrukturen, den som föreslår att Marieborgsskolan och Breviksskolan kan läggas ned eftersom många skolplatser står tomma. Det uppdraget bordlades dock, så kommunstyrelsen inväntar att barn- och utbildningsnämndens politiker godkänner listan över möjliga besparingar 7 februari. 

– Det blir olyckligt att tala om att alla skolor är hotade, nu försöker vi få kunskap om var man kan göra förändringar och se var de är gynnsamma, säger kommunalråd Harald Hjalmarsson (M).

– Onödigt att gå ut med förslag som aldrig kommer att hända, utbrister Dan Nilsson (S). 

Mycket påverkar utvecklingen för skolorna i kommunen, inte minst i staden. Harald Hjalmarsson (M) säger att han ska skynda på diskussionen med regionen, om huruvida de ska ta över Ellen Key-skolan eller inte.

– Kommunen får inte stå i vägen för sjukhusets utveckling, säger han. 

Samtidigt ska besparingsuppdraget verkställas 2024, och beslut om nästa års budget brukar tas före sommaren året före. 

Är det inte ganska bråttom? 

– Vi har god tid på oss, budgeten kan ändras fram till november, säger Ulf Nilsson (L), förste vice ordförande i kommunstyrelsen. 

Att elevunderlaget är för litet för att fylla stadens grundskolor har varit känt länge. Redan 2019 visade en utredning att Västervik lägger 50 miljoner mer än jämförbara kommuner på skola och barnomsorg. Men förra majoriteten sköt till pengar till skolan i efterhand, när budgeten inte höll. Varför har ni inte tagit tag i att minska kostnaderna för skola och barnomsorg, Dan Nilsson (S)?

– Det är politiska prioriteringar som avgör. Vi har valt att prioritera skolan. Vi är också den geografiskt största kommunen söder om Dalälven, så det är svårare och dyrare att bedriva utbildning i Västervik. Det är ett faktum vi har att förhålla oss till. Och när vi har tillsatt medel har även Liberalerna varit delaktiga, säger han. 

Harald Hjalmarsson (M) antyder dock att nya majoriteten fått ta över ett sjunkande skepp: 

– Det är under bra perioder man har bäst förutsättningar att göra såna här förändringar. Det bästa hade varit att göra det redan igår.

Två parallella uppdrag

Eleverna i Västerviks centrum är för få för att fylla alla grundskolor. 

En skolstrukturutredningen har därför pågått sedan 2021. Här strök politikerna i barn- och utbildningsnämnden Ljungbergaskolan och Näktergalen från nedläggningslistan, för att fokusera på Marieborg och Breviksskolan,

Men när tjänstemännen fick besparingsuppdraget i november 2022 listas de båda skolorna igen, och det framkommer att nedläggning av Ljungbergaskolan skulle leda till störst besparing.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!