Videon är inte längre tillgänglig
Eva Elb är biomedicinsk analytiker och en av tre som sköter den "pollenfälla" som står på taket av Västerviks sjukhus.- Det är redan gott om pollen från hassel och al. Närmast väntar vi alm och sälg, innan det om några veckor blir dags för de riktigt ettriga björkpollenkornen.Redan om några dagar kan de första fjärrtransporterade björkpollenkornen från kontinenten och Baltikum nå Västervik.- Björkarna står redan i blom på flera håll nere i Europa.Sjukhusets pollenmätare kan enkelt beskrivas som en dammsugare som står på dygnet runt. Genom ett pyttelitet munstycke, som tack vare apparatens vindflöjel alltid är riktat rakt emot vindriktningen, sugs kontinuerligt in 10 liter luft per minut.Luftstrålen hamnar mot en klisterremsa som sitter monterad på en roterande, rund trumma. Det är på denna klisterremsa pollenkornen fastnar.- Tre gånger i veckan tar vi bort klisterremsan och räknar antalet pollenkorn som fastnat.Då trumman roterar med en viss hastighet är det lätt att se exakt vilken dag, och vilken tid, pollenkornet fastnat.- I och med att vi ser klockslaget kan vi skilja på fjärrtransporterade pollenkorn, som oftast fastnar på natten eller tidiga morgontimmar, och lokala pollenkorn som förekommer mest mitt på dagen då det är soligt och varm, säger Eva Elb.Stor byggverksamhet pågår just nu vid sjukhuset. Kan inte detta störa pollenmätningen genom förekomst andra partiklar?- Det är inga problem för oss. Vi färgar alltid pollenkornen rosa så att de ska bli lätta att identifiera och räkna under mikroskopet.Vid regn spolas luften ren från pollenkorn, som då slås till marken.Pollenprognoser skickas till medicin-, barn- och akutavdelningen på Västerviks sjukhus. De skickas även till Naturhistoriska riksmuseet (se faktaruta).- I år tror vi på ett mellanår vad gäller björkpollen. Det blir varken jättejobbigt eller besvärsfritt för allergikerna, säger pollenbiolog Kerstin Alm Kübler på Naturhistoriska riksmuseet till VT.Nysningar är, liksom hostning, kroppens sätt att blåsa luftvägarna rena. En nysning framkallas av retning av näsans nervceller, antingen på mekanisk eller kemisk väg. Hastigheten för de partiklar som nyses ut kan vara upp till 167 km i timmen. Atchii!