Tall och gran har olika krav på mark att växa i. Tallen klarar sig på en torrare och magrare mark än granen.
Men eftersom älg, hjort och rådjur gillar att äta tallplantor, väljer många skogsägare att i stället plantera gran på tallmarkerna.
Problemet är att granen inte växer så bra där. Den utvecklas inte som den ska.
- Och det är dåligt för Sverige, för om det växer gran på tall på tallmark, då tappar vi en massa tillväxt, säger Ove Arnesson, projektledare för "Mera tall".
En annan nackdel om det blir mycket gran är att rena granskogar är väldigt artfattiga, vilket påverkar den biologiska mångfalden.
Dessutom är tall ett fint virke, som är värdefullt som byggnadsmaterial.
Enligt Ove Arnesson har tallföryngringen minskat kraftigt de senaste decennierna, från 36 procent nyanmäld skog 1984 till 14 procent 2008. Försäljningen av tallplantor har också sjunkit rejält.
Inom ramen för projekt "Mera tall" har man bland annat tittat på hur många tallar inom ett visst område som har fått så stora betesskador att de inte går att använda. Det visade sig att 50 procent av träden var så hårt betade att de inte kunde utvecklas till riktiga träd.
Inventeringen, som gjordes i ett område i Uppvidinge kommun i Småland, visar att det inte råder balans mellan fodertillgången och antalet betande djur.
Ett annat tecken på det är att slaktvikten på de skjutna älgkalvarna har minskat från 80 kilo för ungefär 40 år sedan till 55-60 kilo nu.
Med en bättre balans mellan mat och djur är förhoppningen att fler skogsägare ska våga plantera tall, samtidigt som viltstammarna blir bättre.
Härnäst i projektet ska man starta ett utbildningsprogram för jägare och skogsägare - som inte sällan är samma personer - för att visa på sambandet mellan matmängd och viltstam.