– Vi satt runt köksbordet och kände att vi måste göra något.
Så inledde Peter Iselau mötet, som han var en av initiativtagarna till.
När åhörarna fick möjlighet att ställa sina frågor till de ledande politikerna, var det många som uttryckte sin besvikelse över de stora besparingarna.
En pappa drog fram tisdagens VT och höll upp förstasidan så att alla kunde se rubriken i topp ”Ingen såg när Tyra rymde från förskolan”.
Då var det flera andra som berättade om andra rymningar. En mamma sa att hennes treåriga dotter var borta i två timmar, utan att någon saknade henne. Då var det ändå full bemanning på förskolan, fast med vikarier.
Pappan som hållit upp tidningen berättade att när hans sambo skulle hämta barn, ombads hon att sätta sig en stund med barnen som åt, så att den ensamma personalen skulle kunna gå ifrån för att hjälpa ett barn på toaletten.
– Vad händer om det blir färre personal per barn? Hur kan ni garantera säkerheten? undrade flera av de församlade.
Någon undrade om de skulle ha högre staket och larmband på barnen.
Christin Rampeltin Molin (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, sa gång på gång att säkerheten måste kunna garanteras.
– Självklart. Det finns inget annat.
Hon anser att Västervik fortfarande ligger högt på personaltäthet.
Om de får signaler om att säkerheten för barnen inte kan garanteras, kommer de att meddela det till sin huvudman, kommunfullmäktige.
Någon undrade hur det ser ut i de 32 kommuner som Västervik hela tiden jämför sig med. Har rymningarna ökat där? Är folk oroligare där än här?
Men någon sådan statistik hade inte kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M).
Såväl han som kollegan Tomas Kronståhl (S) tryckte på betydelsen av att sköta ekonomin.
– Det absolut viktigaste för en kommun är att ha ordning på ekonomin, sa Kronståhl.
Harald Hjalmarsson sa att det inte är något som man gör för att vara populistisk, att skära i en budget, utan något som man gör för att ta ansvar.
Någon undrade vilken lag som stod högst: kommunallagen, med krav på en ekonomi i balans, eller skollagen, där man ska ta hänsyn till barnets bästa.
Men Harald Hjalmarsson sa att kommunen måste uppfylla båda, naturligtvis.