Räntesparande eller fonder?

Att få ränta på sina pengar på banken var länge det normala sättet att spara. Men under 1980- och 1990-talet fick vi lära om: det är på börsen en modern människa ska placera sina besparingar. De skattebefriade allemansfonderna, som infördes 1984, la grunden för en ny svensk folkrörelse: fondsparande. Att räntespara blev snart lika mossigt som att ha bankbok.
Men nu har pendeln vänt igen. Sedan 2001 ökar åter inlåningen hos bankerna och 2006 ser ut att bli året då räntesparandet kom tillbaka på allvar. Under årets första nio månader 2006 satte svenskarna netto in runt 100 miljarder kronor på banken, enligt SCB. Det är mer än den sammanlagda nyinlåningen under perioden 2002-2004.

För aktier är trenden den motsatta. Sedan 2003 har svenskarna nettosålt aktier med några miljarder per år, men under de första nio månaderna 2006 sålde svenska hushåll av aktier för 25 miljarder kronor - ungefär tre gånger så mycket som helåret 2005.
Samma sak med aktiefonder. Det årliga inflödet av nya PPM-pengar gör visserligen att det totala aktiefondssparandet fortfarande är positivt, men om PPM-investeringarna räknas bort hamnar nettosparandet i aktiefonder under 2006 på minus 17 miljarder kronor, enligt Fondbolagens Förening. Det är första gången sedan 1994 som Fondbolagens årsstatistik redovisar negativt nettosparandet i aktiefonder.
En förklaring till svenskarnas ändrade sparvanor tycks vara en ökad oro för utvecklingen på börsen. Det var framför allt i samband med de kraftiga kursfallen på försommaren 2006 som svenskarna sålde fondandelar. Under maj och juni nettosåldes aktiefonder för nästan 40 miljarder.

Det högre ränteläget har förstås också bidragit till att räntesparande åter framstår som ett godtagbart sparalternativ.
- Under 2006 fördubblade Riksbanken reporäntan från 1,5 till 3 procent, konstaterar Gunilla Nyström som är privatekonom på SEB. Dessutom har konkurrensen på bankmarknaden ökat, vilket ytterligare pressat upp inlåningsräntorna. Jag vet inte exakt var konkurrenterna ligger, men på vårt "enkla sparkontot" är räntan i dag 2,5 procent från första kronan.
Hon tycker att det är klokt att hushållen fördelar sitt sparande på både aktier och räntor. Men låt inte de för tillfället rådande förväntningarna på börsen styra, manar hon.
- Det är näst intill omöjligt för den vanlige småspararen att pricka in rätt tillfällen att gå in och ut på börsen. Man ska snarare placera utifrån när man behöver pengarna. Har du tänkt använda dem relativt snart så är det bra att ha dem tryggt placerade i räntesparande. På kort tid gör det inte heller lika mycket om man får lite sämre avkastning på sitt kapital.

Aktier och aktiefonder passar bättre för långsiktigt sparande, förklarar hon. Sett över en längre tid ger börsen i allmänhet bättre avkastning än räntesparande, och eventuella börsras innebär ingen katastrof eftersom kurserna då hinner återhämta sig innan det är dags att sälja.
Men det är inte nödvändigtvis just på ett sparkonto som ränteplaceringarna ska hamna. Utbudet av sparformer har vuxit sedan förra gången som räntesparande var modernt.
- Korta räntefonder är ett alternativ som i allmänhet ger bättre avkastning än bankkontot, samtidigt som risken är väldigt liten, säger Gunilla Nyström. Flexibla räntefonder, obligationsfonder, blandfonder och aktieindexobligationer är andra sparformer som ligger mellan aktieplaceringar och räntesparande vad gäller risk och avkastning.