Redo att utforska världen
Sju veckor har gått sedan Grand Danois-valparna i Kårby föddes under dramatiska omständigheter. Nu är de redo att ge sig ut i världen. Men Ida, som fått namn efter sin mor, får bo kvar hos familjen Kondrup.
Förstor kostym. My har mycket skin att växa i.
Foto:
I dag är Moa, Ida, My, Kimme och Leo friska och starka. Valparna blev rikskändisar efter rekordsfödseln som uppmärksammades i både rikstäckande och lokala medier, däribland VT. När tidningen gör återbesök har valparna fått komma ut på gräsmattan, och de utforskar omvärlden genom att leka, nosa och bita. Efter en timme är de vimmelkantiga av trötthet och somnar i en hög intill husse. De har mycket kvar att växa och deras skinn är ett par nummer för stora - Grand Danois räknas till en av de största hundraserna i världen.
När Ida dog fick husse och matte Michael och Marie-Louise Kondrup i Kårby göra så gott de kunde för att ta över hennes uppgifter. Två av valparna var lite svagare och fick bo tillfälligt med en tik i Åtvidaberg som kunde amma dem. De andra fick modersmjölkersättning ur nappflaska.
- Det som hände var en tragedi för oss. Grand Danois är en ras med stor personlighet så det kändes när Ida försvann, säger Michael.
Schäfertiken Tilde tog snabbt över rollen som mamma.
- Hon tog hand om dem och städade efter dem. Efter fyra veckor var det nog och då fick vi ta över, berättar Michael Kondrup.
Ungefär en vecka efter förlossningen blev en av de fyra valpar som bodde hemma hos familjen Kondrup sjuk och dog. Hon hade fått namn efter sin mor, och när hon dog döptes systern Olivia om till Ida.
- Henne vill vi behålla. Jag ser hennes mor i henne. Hon har samma attityd, och gillar att bitas i näsan precis som mamman gjorde när hon var valp, säger Marie-Louise Kondrup.
Ytterligare en av valparna insjuknade under veckorna efter förlossningen. Moa drabbades av en kraftig förkylning.
- Vi trodde att vi skulle förlora henne med. Hon tappade nästan halva sin vikt på bara några dagar, säger Michael.
- Hon sov på min mage så att jag kunde hålla koll på att hon andades. Efter ett tag blev hon bättre, berättar Marie-Louise.
Om någon vecka är valparna tillräckligt gamla att lämna familjen Kondrup. Som Grand danois-valpar är de orädda, nyfikna och lekfulla.
- De brukar hänga i schäfrarna Freja och Sagas svansar, det tycker de är jätteroligt, säger Marie-Louise.
Så jobbar vi med nyheter