För första gången sedan mätningarna infördes var det fler nöjda än missnöjda lantbrukare som svarat. Inte konstigt med fördubblat spannmålspris och ett rejält påslag på mjölken.
Samtidigt har kostnaderna stuckit iväg, men det blir ändå ett välkommet netto, men inte för alla. Köttproducenter har bara fått ta del av de ökade kostnaderna och inte sett röken av högre intäkter. Sådana utlovas i prognoser och det har den gruppen tagit fasta på för även där finns framtidstro som aldrig förr.
Investeringar i byggnader fortsätter nationellt, Kalmar län är ett undantag. - Det beror säkert på att vi redan gjort stora investeringar i byggnader, sade Per-Åke Svensson, Rumskulla, ordförande i LRF Sydost. Maskiner har också köpts och skuldsättningen ökade med 15 miljarder till totalt 168 miljarder förra året, med soliditeten är sunda 70-80 procent. Varannan lantbrukare vill öka produktionen, en tydlig grupp är lammproducenter som, med ett ökat miljömedvetande, ser stora möjligheter för närproducerat i konkurrens med kött från andra sidan jordklotet. Två av tre lantbrukare vill också sälja närproducerat. Men ambitionen att öka näringsgrenarna på gården har minskat. - Höga spannmåls- och mjölkpriser har gjort att bönderna inte har valt att satsa på diversifierad verksamhet i den utsträckning som vi trodde, sade lantbruksdirektörn i Kalmar län John Winroth. Däremot är det många som valt att satsa på mikroföretag på landsbygden, där är våra stödpengar slut. Vi börjar också närma oss botten på kistan för investeringsbidrag, men det finns vissa möjligheter att styra över pengar från ena påsen till den andra. - Län där investeringsviljan är tydlig bör få högre tilldelning av stödpengar, sade generaldirektören för jordbruksverket Mats Persson. Det finns politiskt gehör för sådana tankar.