- Det ska vara en skola för alla, ett begrepp som myntades i och med införandet av 1980 års läroplan. Vi jobbar för att inte exkludera elever. I skolans värld umgås människor från olika bakgrunder med varandra på lika villkor och så ska det fortsätta, säger rektor på Ludvigsborgsskolan i Västervik.
Sedan tidigare är det möjligt för gymnasielever att läsa kurser på högskolenivå.
Till nästa år införs även spetsutbildningar för högstadieelever sedan regeringen i förra veckan antagit en ny förordning. Den öppnar för försöksverksamhet med riksrekryterande så kallade elitklasser för elever i årskurs 7 till 9.
Detta innebär att eleverna kan läsa gymnasiekurser redan i grundskolan. Tester och prov ska vara tillåtna vid antagningen.
Rikstintag på 13-åringar imponerar inte på Lundberg heller.
- Det här kan innebära att ungdomarna behöver flytta långt bort till en utbildning. De behöver sin familj mer. Det är inte så bråttom.
Spetsutbildningen ska "ge särskild fördjupning och breddning", och är till för unga med "framstående ämneskunskaper", skriver regeringskansliet i en promemoria.
De så kallade elitklasserna kan vara inriktade på ett eller flera av följande ämnen:
Engelska, Matematik, Naturorienterande ämnen (biologi, fysik eller kemi) samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap) och Språkval.
Skolorna får ansöka till Skolverket om att få ordna spetsutbildningar. Vissa krav ställs då på skolorna - som att lärarna i fråga har behörighet att undervisa på gymnasienivå.
Lundberg och hans skola kommer inte att göra en sådan ansökan.
- Vi kommer inte att ansöka om det. Ur jämlikhetssynpunkt, om man exkluderar på det här sättet och särskiljer elever så är det risk att några elever kommer att känna sig särskilda och tro att de har andra rättigheter än andra elever.