Båten bryter vågorna så skummet yr och en ljum bris sveper in över Hanöbukten. Vi är på väg till Hanö, som ligger rakt söder om Karlshamn och öster om Listerlandet. Ön ser mäktig ut på håll och höjer sig högt över havet. Det är en karg och klippig ö med en fyr på toppen. Men här finns också trolska skogar, blomsterängar och idylliska stränder.
Turbåten går från Nogersunds fiskeläge och det tar 25 minuter att komma ut till den lilla ön. Här finns endast 33 bofasta personer, men på somrarna vallfärdar tusentals naturälskande turister hit.
Man tar sig enkelt runt Hanö på de lättpromenerade och väl utmärkta vandringstigarna. Det finns mycket att se och uppleva på Hanö - inte minst intressant geologi. Hanös grund består av en granitklack som sticker upp 60 meter över Östersjöns yta. Den karakteristiska valformen med stup i nordost och sluttningar med moränavlagringar i sydväst har skapats av inlandsisen - en så kallad drumlin. Den tunga isen slipade urberget och lämnade kvar stenar och block. Runt ön stöter man också på strandvallar med grus och klappersten.
Uppe på fyrkullen kan man slå sig ner i gräset och njuta av utsikten mot kusten. En dag med god sikt kan man se både Stenshuvud i sydväst, Åhus i väster och Karlshamn i norr.
På vandringen norrut kommer man till den Engelska kyrkogården. Under Napoleonkriget 1810-1812 var Hanö bas för den engelska örloggsflottans manövrar i Östersjön. Då fanns hundratals engelska fartyg på Hanö, och fullt med folk. Än i dag kommer engelska krigsfartyg för att hedra de sjömän som ligger begravda här.
På den nordvästra udden sträcker sig en lång revel av klappersten ut i havet. Formationen kallas Bönsäcken och består av miljontals vattenslipade stenar som är i ständig rörelse. Det sägs att en jättegumma var så trött på att bo på ön att hon ville bygga en bro till fastlandet. Hon samlade förklädet fullt med stenar men det sprack och alla stenarna ramlade ut.
På södra ön breder knotiga träd ut sig mellan mossbeklädda stenar och skapar en trolsk stämning. Ett av Sveriges största bestånd av avenbok växer på Hanö. Man har räknat till 230 blomväxter på ön. På försommaren är det särskilt vackert när hagtorn, olika sippor, liljekonvalj och orkidéer blommar. På de torra ängarna vajar blåklocka, mandelblom, darrgräs, gulmåra och ängsnejlika för vinden. Och närmast havet sticker strandaster, strandråg och strandkvanne upp mellan stenarna ackompanjerade av havets brus.
Som på många andra öar är faunan relativt artfattig. 1956 infördes fem dovhjortar, och flocken har nu växt till 300 djur. Dessa jagas varje år för att stammen inte ska växa sig större. De är de enda större däggdjur som finns vilt på ön.
Bland häckande fågelarter finns till exempel stenskvätta, hämpling, rosenfink och törnskata. Här finns också tordmule, strandskata och silltrut. På våren och hösten rastar stora skaror med fåglar.
I kärren på södra ön finns bland annat större vattensalamander och den rödlistade stinkpaddan. Man har också hittat flera ovanliga skalbaggar och noterat 200 fjärilsarter.