Rökfritt eller rök fritt?

Enligt Folkhälsoinstitutet skulle kommunerna spara drygt två miljarder kronor per år på att införa rökförbud. Det låter som en otrolig besparing, men siffran ska nog tas med en nypa salt. Hur räknar man? Med att rökare är mer sjuka? Hur undviker man i så fall att de anställda röker hemma och blir sjuka av det? Eller tänker man sig att rökpauserna tar tid från arbetet? Har man då vägt in möjligheten att en paus i, trots allt, friska luften kanske gör att de anställda arbetar mer effektivt efter rökpausen? Och så vidare. Andra kommuner argumenterar att rökare luktar illa vilket är otrevligt för skolbarn och äldre som de kommunalanställda kommer i kontakt med. Ytterligare andra tycker att kommunerna ska agera gott föredöme på sina arbetsplatser.Och låt oss först och främst slå fast att rökning är skadligt. Det brukar även rökare själva hålla med om. Ändå väljer ganska många att ta den risken. En del har svårt att sluta, det medges. Men många vill inte sluta. Det är ganska trevligt att röka också. I vilket fall är det fortfarande tillåtet att både sälja och använda cigaretter för vuxna personer i Sverige. Frågan är då om det är kommunernas uppgift, i egenskap av arbetsgivare, att försöka få dem att sluta?Däremot är det självklart att en arbetsgivare ska kunna bestämma vad de anställda gör under arbetstiden. Det är ingen rättighet att gå ifrån jobbet för att ta en rökpaus. Däremot borde det vara något som kan förhandlas mellan arbetsgivaren och den anställde. Kanske kan den som vill röka ha en mer flexibel arbetstid och jobba lite längre för att hinna få in ett par rökpauser under dagen? Problemet är bara det att kommunen på många orter är ensam arbetsgivare inom sina branscher. Det innebär att den som arbetar inom till exempel vård och omsorg inte har möjlighet att söka sig till någon annan arbetsgivare. Men kommunernas de facto monopol innebär också, vilket är allvarligare, att de som använder kommunens tjänster inte har möjlighet att söka sig till någon annan om man inte är nöjd med den service som ges.Kundperspektivet glöms alltför ofta bort när kommunala tjänster diskuteras. Det gäller även denna fråga. På de orter där till exempel barn- och äldreomsorg upphandlas från flera olika entreprenörer, kanske genom en kundvalsmodell, blir inte kommunen ensam arbetsgivare, och inte heller ensam servicegivare. Det ger brukarna - skolbarn, förskolebarn, äldre och andra - en större valfrihet. Då blir det upp till dem om de vill välja ett rökfritt äldreboende. Att kunna uppvisa en rökfri personal kan bli en konkurrensfördel bland andra för en entreprenör. Och vem vet, kanske visar det sig att det finns andra kvalitetsaspekter som brukarna tycker är ännu viktigare.

Rökfritt eller rök fritt?

Allt fler kommuner inför rökförbud för de anställda. Skälen varierar. En del säger sig vilja hjälpa personalen att sluta eller dra ner på rökningen. Andra lyfter fram kostnaden.