Meteorologi är läran om vädret - alltså atmosfärens fysik och kemi. Temperatur, havsströmmar, nederbörd, vind, sol, moln, bergskedjor och jordens rörelse - det är mycket som påverkar väderleken. Alla jordens krafter hänger ihop i ett komplicerat kretslopp. Meteorologiska data samlas in från hela världen och lagras i stora databaser, och med hjälp av satellitbilder kan vi se hur vädersystemen flyttar sig över jorden. Meteorologerna studerar särskilt vad som händer uppe i atmosfären. Och med matematiska modeller kan de behandla den insamlade informationen och göra en prognos för det kommande vädret.
Moln bildas när varmt vatten stiger som ånga som kondenseras i det här fallet kyls som moln. Molnen på himlen ändras hela tiden, och genom att studera dem går det att göra egna väderprognoser. Formen, höjden och riktningen ger signaler om vilket väder som är på väg.
En viss typ av moln brukar förekomma på en viss höjd.
På dagarna värmer solen luften som stiger uppåt. Skillnader i lufttryck får vindmassor att röra sig - lågtryck och högtryck bildas för att utjämna lufttrycket. Vindarna blåser från högtryck, där luften sjunker, mot lågtryck, där luften stiger. Vinden kan blåsa i alla riktningar - både vertikalt, horisontellt och i cirklar. Jordens rotation gör att det oftast blåser moturs runt ett lågtryck på norra halvklotet.
Man mäter både vindens hastighet och riktning. Därför hör man meteorologerna säga till exempel: "i natt sydlig till sydvästlig vind, åtta meter per sekund"
Under varma och fuktiga sommardagar kan man ibland se stackmoln som under dagen tornar upp sig till mörka åskmoln - cumulonimbus. Dessa åskväder uppträder oftast på eftermiddagen och är sällan långvariga. Åska kan även uppstå när olika fronter möts och kan då pågå i timmar.
Åska är urladdningar som uppkommer när molnen blir elektriskt laddade. Urladdningar sker då inom molnet, mellan närliggande moln eller ner mot jorden - en blixt slår ner. Den hastiga uppvärmningen i molnen får molekylerna att röra sig och åskmuller hörs. Åskmoln kan vara upp till en mil höga, och med kraftig åska menar SMHI mer än 25 nedslag i timmen i en radie på 10 kilometer.
Det är tack vare solen det finns liv på jorden, och solen är motorn för allt väder. Runt ekvatorn är solen som starkast. Men en molnfri dag runt midsommar så är faktiskt norra polcirkeln det område som tar emot mest solenergi i hela världen.
På sommaren när solen värmer upp luften blåser det mer på dagarna än på nätterna, eftersom varm luft är mer lättrörlig än kall luft. Det är därför vinden ofta avtar framåt kvällen.
Solens energi håller igång vattnets kretslopp. Vatten avdunstar från både hav land och vegetation. Den fuktiga luften stiger upp i atmosfären. Där uppe är luften kallare så en del av vattenångan kondenserar och bildar moln av vattendroppar. När vattendropparna klumpar ihop sig blir de tyngre och faller ner mot jorden.
I områden med bergskedjor tvingas luften uppåt med avkylning, kondensation och nederbörd som följd. Regnet kommer på den sidan av berget där vinden blåser mot - medan läsidan hamnar i "regnskugga"